34 Rekvisiten för mord kommenterades också i Lindblads avhandling om mord och dråp från år 1832. Enligt Lindblad fordrade rekvisiten att gärningen skulle vara begången”på ett försåtligt sätt och å sådant ställe, der inga andramenniskor funnos, som kunde komma den mördade till hjelp”.28 Mot denna bakgrund framstår det som att rekvisiten för mord i MBverkar ha tagit sikte på en viss konkret förslagenhet hos gärningspersonen på så att mördaren t.ex. lagt sig i bakhåll. Även om sådan förslagenhet inte nödvändigtvis förutsätter planering hänger de två troligtvis ofta samman. Också Nehrmans hänvisning till betydelsen av berått mod vid straffmätning generellt tyder på att distinktionen mellan berått och hastigt mod varit relevant vid graderingen av gärningars allvarlighet under 1700-talet.29 Även om distinktionen mellan planerade och icke-planerade gärningar inte har någon framträdande plats i MBframstår det således som att den i vart fall inte varit helt främmande att göra.30 År 1832 publicerades Lagkommitténs förslag till allmän criminallag, vilket kom att utgöra grundstommen i det lagstiftningsarbete som slutligen dödande med kallt blod i stundens hetta 27 Nehrman 1756, s. 237. 28 Lindblad 1832, s. 54. 29 Uttrycket ”berådde mode” finns i MBmen då i 20 kap. om hemfrid och rån. 30 Se kommentar hos Thyrén 1917 s. 199 där det sägs att distinktionen mellan berått och hastigt mod inte ”äga djupare historiska rötter” trots att den dominerat 1800-talets straffrätt. I de fall den finns i äldre rätt, menade Thyrén, att den haft en långt mer underordnad betydelse. Jfr även Lindblad 1832, s. 28. Lindblad menade att en gärning kunde rubriceras som mord om den var begången med ”berått mod” trots avsaknaden av rekvisiten i MB. ”§ 57. Andra dråp ske merendels i bråd skillnad; men mördaren söker tillfälle, tå then andre eij förmorder någon öfwerwåld, eller icke är beredd, at förswara sig, hwilket lagen antyder med thet ordet: försåtligen dräpa, uti 12 C. 1§Missg.B. § 58. Mördaren plägar oct utföra sitt arga upsåt och afhända then andra lifwet, på thet ställe, ther ingen annan är tilstädes som honom hindra och then nödlidande undsättja kan, eller bära witne, om en så grym gierning, hwilket lagen faller, i löndom dräpa, C. 12. § 1Missg.B.”27 3 Från förslaget om allmän criminallag till SL:s reglering av uppsåtligt dödande – 1832 till 1928 Något om straffets syfte och allmänna försvårande och förmildrande omständigheter 3.1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=