rättshistoria i rättsvetenskaplig forskning 29 När den historiska utvecklingen för brottstyperna mord och dråp ska beskrivas översiktligt brukar det heta att distinktionen mellan dem tidigare gick genom frånvaron eller närvaron av planering men att numera ska en helhetsbedömning göras av ”brottets svårhet”.5 Av 3 kap. 1 och 2 §§ BrB framgår att uppsåtligt dödande i regel rubriceras som mord om inte gärningen är att anse sommindre grov. För att dråp ska vara för handen krävs således att det föreligger förmildrande omständigheter. Förekomsten av förmildrande och försvårande omständigheter har också betydelse vid bestämmandet av ett konkret straff inom ramen för straffskalan för de olika brottstyperna. I en proposition från juni i år har föreslagits att bestämmelsen ommord i 3 kap. §1 BrB ska kompletteras med exempel på försvårande omständigheter som kan ge skäl för att döma till fängelse på livstid. Bland de föreslagna omständigheterna återfinns t.ex. att gärningen föregåtts av noggrann planering och att den präglats av särskild förslagenhet.6 Dessa omständigheter är exempel på vad som kan kallas för skuldfaktorer och är sådana som redan idag har betydelse för vilket straff som ådöms en person som har begått ett uppsåtligt dödande.7 Ennärmare precisering av innebörden av olika skuldfaktoreroch analys av deras förhållande till varandra saknas i hög utsträckning i svensk gällande rätt. I ovannämnda proposition görs dock det principiella uttalandet att planering och förslagenhet inte är två omständigheter som måste samDödande med kallt blod i stundens hetta 5 Jfr Lagrådsremiss, Straffet för mord, 25 april 2019, s. 7 och Bäcklund m.fl, kommentaren till 3 kap. 1 § BrB (Zeteo, hämtad 2019–08–20). 6 Prop. 2018/19:138, s. 4. 7 Jfr Jareborg, Friberg, Asp & Ulväng 2015, s. 21 och 22. — Om försvårande och förmildrande omständigheter vid uppsåtligt dödande med särskilt fokus på gärningar begångna i affekt 1734–2019 maria rasmussen 1 Inledning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=