288 yttrandefrihet. Key betonar att det i samhällelig diskussion måste råda jämna stridsvillkor och att majoriteten inte har rätt att använda lagen i syfte att tysta minoriteten. Genomgången av yttrande- och tryckfrihetens dåtida rättsliga ramverk har visat att arbetarrörelsen visserligen var statens måltavla och att staten stiftade och tillämpade vissa lagar med det uttryckliga syftet att hämma spridandet av socialistiska idéer. Enligt Alexius är det emellertid utifrån de rättsfall om politisk yttrandefrihet hon studerat osannolikt att den tidens rättssystem medvetet skulle ha gynnat det då härskande politiska systemet på bekostnad av dess opponenter.950 Som vi sett ovan före- kom även åtal för hädelse under den aktuella tidsperioden. Med tanke på att de relevanta straffbestämmelserna idag antingen har upphävts eller inte längre betraktas som politiska yttrandefrihetsbrott, är det sannolikt att Key skulle vara mer tillfreds med yttrande- och tryckfrihetens tillstånd i Sverige i början av det nya millenniet än vid förra sekelskiftet. Den omständigheten att det svenska rättssystemet under årens lopp blivit mer yttrandefrihetsvänligt förminskar däremot inte på något sätt värdet av de teoretiska tankar kring det fria ordets betydelse och värde som utgör hjärtat i Keys skrifter om yttrande- och tryckfrihet. om samhällets lungor och ämnesomsättning 950 Alexius, s. 336–337.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=