anni carlsson är också intressant att upptäcka att Key skrev om ”idéernas fria tävlan” tre decennier före det att Holmes producerade från sin penna de betydligt mer berömda raderna om samma tema. Sett mot yttrande- och tryckfrihetens teoretiska bakgrund finner Keys skrifter alltså sin mest naturliga hemvist inom ramen för sanningsargumentet. Key är emellertid även mycket medveten om yttrande- och tryckfrihetens politiska kontext och påkallar ”jämlikhet i skyddslöshet” för samhällets olika politiska grupperingar. Hon är särskilt kritisk mot de rättsliga yttrandefrihetsinskränkningar som riktades mot arbetarrörelsen. Därmed är det också möjligt att notera kopplingar till det så kallade demokratiargumentet, som berättigar skyddandet av yttrande- och tryckfrihet utifrån dess betydelse för demokrati. Gardeström menar i sitt förord till den här avhandlade volymen av Keys texter att Keys skrifter om yttrande- och tryckfrihet fortfarande är relevanta för dagens läsare på grund av hennes (idealistiska) tro ”på det fria meningsskapande samtalet”.948 Enligt Gardeström kan Key i själva verket anses propagera för deliberativ demokrati.949 Förutom sanningsargumentet är de således även möjligt att hitta inspiration från Key inom ramen för det yttrandefrihetsteoretiska demokratiargumentet. Som framgått ovan var hon förespråkare av allmän rösträtt och levde och skrev de här behandlade texterna under vad Alexius betecknar som ”demokratins genombrottstid”. I fråga om den rättsliga, och framför allt konstitutionella, kontexten för Keys skrifter har mycket både hänt och inte hänt sedan texterna för första gången gavs ut. Vad gäller den svenska tryckfriheten, var dess grundbultar redan på plats under 1812 års tryckfrihetsförordning när Key skrev sina texter. Tryckfriheten var då, precis som idag, skyddad på grundlagsnivå. Däremot fanns det inget konstitutionellt skydd för de yttranden som spreds på annat sätt än i tryck. Staten kunde därmed begränsa yttrandefriheten utanför det tryckfrihetsrättsliga området utan att behöva ta hänsyn till några konstitutionella yttrandefrihetsgarantier. Under Keys tid fanns de mest centrala begränsningarna av det icke-tryckta fria ordet i 1864 års strafflag.Även 1812 års tryckfrihetsförordning innehöll straffbestämmelser på grundlagsnivå, som tog sikte på yttranden som spreds i tryckta skrifter. Key är framför allt kritisk mot de begränsningar av yttrande- och tryckfriheten vars syfte är att skydda religion, särskilt mot kriminaliseringen av hädelse. Hon kritiserar också inskränkningar av socialisternas politiska 287 948 Gardeström, ”Förord”, s. 9. 949 Gardeström, ”Förord”, s. 9.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=