anni carlsson Keys argumentation. Båda betonar vikten av den vidaste möjliga friheten att diskutera även omoraliska frågor men accepterar inskränkandet av yttrandefriheten när yttrandena riskerar att leda till konkreta olagliga handlingar. Key framför att hon personligen skulle föredra att sätta ännu snävare gränser för tillåtna lagliga begränsningar av yttrande- och tryckfriheten. Detta skulle innebära att dessa friheter enbart kunde inskränkas i områden där det är möjligt att utöva ”materiellt våld”, dvs. för att skydda egendom och liv. Däremot skulle heder och frihet lämnas ”åt den allmänna opinionens beskydd”.879 Men då attacken på heder och frihet även kan påverka egendom och liv, menar hon att lagen åtminstone borde erbjuda en möjlighet att skydda sig själv mot sådana angrepp. Det borde dock vara upp till den enskilda att själv välja om hon vill utnyttja det rättsliga skyddet eller inte. Även i dessa fall anser alltså Key att yttrandefriheten bäst främjas av att individer avstår från att använda rättsliga medel för att bekämpa andras yttranden. Genomatt undvika att lösa dessa typer av konflikter rättsligt, bidrar man till ”den allmänna opinionens uppfostran”. Därmed kan den allmänna opinionen bli en ”hedersdomstol” som skyddar mot missbruk av yttrandefrihet och som enskilda kan vädja till.880 I juridiska termer kan det således uppfattas som att Key förespråkar reglering av angrepp mot heder och frihet inom ramen för civilrätt, så att enskilda själva kan välja om de till exempel vill väcka talan om skadestånd mot någon som kränkt deras heder eller frihet. Som sagt skulle hon föredra att inte ens individer vars heder och frihet har blivit angripna vidtog några rättsliga åtgärder, utan istället överlät efterspelet till den allmänna opinionens domstol. Däremot kan Key förstås förorda att angrepp mot egendom och liv ska regleras inom ramen för offentlig rätt, mer specifikt genom straffrätt. Key bemöter också vissa tänkbara motargument till sin yttrandefrihetsteori. Ett motargument går ut på att vissa åsikter är så farliga för samhället att samhället har samma rätt att försvara sig mot dem som det har att försvara sigmot tjuvar ochmördare.Borde det inte därför vara möjligt för samhället att skydda sig med lagar ”mot spridandet av falska läror”, ”oetiska åsikter”och ”råa smädelser” på samma sätt som samhället skyddar sig mot angrepp mot liv och egendom? Enligt Key utgår dessa argument emellertid från felaktiga uppfattningar både om”inbördes storhetsförhållanden” mellan kulturen och den samhälleliga myndigheten, och om ”ömsesidiga 275 879 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 49. 880 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 50.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=