274 – alltså dess gränser. Keys svar på denna fråga är att inskränkningar är tilllåtna enbart i syfte att skydda andras egendom, liv, heder och frihet, dvs. de rättsområden som redan tillerkänts skydd under samhällsutvecklingens gång. Detta innebär, menar Key, att lagen måste kunna hindra att yttrandeoch tryckfriheten används till att uppmana till mord eller stöld, ärekränkning eller för att skada andras handlingsfrihet. Men det är enbart inom de områden som faller inom ramen för en individs rätt till egendom, liv, heder och handlingsfrihet där samhället är skyldig att erbjuda skydd ”mot uppmaningar till våldsdåd eller osanna beskyllningar”.870 Det är här gränsen för statens möjligheter att begränsa yttrande- och tryckfrihet går: ”Inte ett uns mera band har ett samhälle rätt att med lagens hjälp lägga på yttrandeoch tryckfriheten. Varje annat korrektiv måste komma just från en ohämmad användning av yttrande- och tryckfriheten.”871 Enligt Key innebär detta att det måste vara fritt fram för alla att exempelvis diskutera det etiska berättigandet av tyrannmord eller eutanasi, men inte uppmana till mordet av en viss individ.872 På motsvarande sätt måste en vara fri att till exempel ”diskutera omstruktureringen av nutidens egendomsförhållanden, men inte uppmana till plundring av det eller det varulagret”.873 Det ska också vara tillåtet att debattera huruvida rika människor kan vara etiska, men ”inte peka ut den eller den börskungen som en ohederlig man”.874 Likaså måste man kunna debattera frågan om Guds tillvaro, men inte störa andra personers andakt.875 Även Mill använder tyrannmord som exempel i Om friheten, inspirerad av en verklig händelse, där en brittisk utgivare blev gripen efter att ha gett ut pamflettenTyrannicide: Is it justifiable?876 Mill gör gällande att ”det [bör] råda den fullständigaste frihet att såsom ett uttryck för en etisk övertygelse framställa och diskutera vilken åsikt som helst; den må synas aldrig så omoralisk”.877 Han menar att en uppmaning till mordet på en tyrann ”visserligen i ett bestämt fall med rätta kan bli föremål för bestraffning, men endast om en påtaglig handling har följt, och ett sannolikt sammanhang kan påvisas mellan handlingen och uppmaningen”.878 Här kan en tydlig inspiration från Mill noteras i om samhällets lungor och ämnesomsättning 870 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 48. 871 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 48. 872 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 48. 873 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 48. 874 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 48–49. 875 Key, “Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 49. 876 Mill, Om friheten, s. 24–25, Mill, On Liberty, (Bromwich & Kateb red.), 2003, s. 86–87. 877 Mill, Om friheten, s. 25. 878 Mill, Om friheten, s. 25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=