270 Enligt Mill är detta fallet, eftersom en åsikt inte är ”en personlig tillhörighet, utan något värde förutom för ägaren” och en inskränkning i någons möjligheter att åtnjuta sin åsikt därmed inte enbart innebär en privat kränkning. Istället innebär det en stöld från både de nu levande och kommande generationerna när en åsikt tystas ner. De som framför allt blir bestulna är inte de som delar den nedtystade åsikten, utan de sominte delar den. Om åsikten visar sig vara sann, berövas de sistnämnda ”förmånen av att få byta villfarelse mot sanning”. Men skulle åsikten visa sig vara falsk, förlorar de något som är nästan lika värdefullt, ”nämligen den klarare insikten och det livskraftigare uttryck för sanningen som framkallas genom dess sammanstötning med lögnen”.846 Som vi kommer se nedan, har dessa och andra tankar av Mill lämnat spår i Keys argumentation kring yttrandeoch tryckfriheten. Key börjar sitt anförande med brasklappen att hon inte avser att erbjuda ”någon fullständig redogörelse för frågans alla juridiska, politiska och sociala synpunkter”. Hon uppger sig också utgå från att hennes åhörare är välbekanta med Sveriges ”lagar och administrativa stadgar samt deras nutida tillämpning” som yttrande- och tryckfrihetsfrågans grundvalar.847 Key har ibland kritiserats för att ställa för höga krav på sina åhörares förkunskaper, bland annat när hon föreläste om 1809 års regeringsform på Arbetarinstitutet.848 Key gör vidare klart att hennes huvudfokus kommer att ligga på yttrande- och tryckfrihetens betydelse för kulturen. Med ”kultur” avser hon ”de mänskliga krafternas frigörelse ur den yttre naturens, okunnighetens, fördomens och de brutala känslornas övervälde och att bringa dessa krafter till jämvikt”.849 Key lägger fram i huvudsak tre argument i fråga om förhållandet mellan yttrande- och tryckfrihet och kultur. För det första gör hon gällande att dessa friheter inte utgör kulturens självainnehåll, utan istället ”ett av grundvillkoren för kulturens uppkomst och fortlevnad”.850 Yttrande- och tryckfriheten är alltså medel för kulturen.851 Enligt Key har dessa två friheter varit centrala för både materiell och andlig kultur även innan begrepp som ”yttrandefrihet” och ”tryckfrihet” ens existerade. Om dessa friheter inte om samhällets lungor och ämnesomsättning 846 Citerat i Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, i Några tankar om yttrande- och tryckfrihet, s. 41. 847 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 41–42. 848 Ambjörnsson, Ellen Key: en europeisk intellektuell, s. 215. 849 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 42 (kursivering i original). 850 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 42–43. 851 Key, ”Om yttrande- och tryckfrihet”, s. 47.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=