268 Key kritiserar ”frisinnade” som förbli likgiltiga inför de angrepp på yttrandefriheten somriktas mot andra än deras meningsfränder. Enligt henne borde varje övertygad liberal betrakta Mills ovannämnda verkOm friheten som en av sina ”heliga skrifter”. Hon gör gällande att liberaler borde ha övertygats av Mills argument ”att samhället endast har att göra medhandlingar, inte med åsikter” och att makthavarna både inkräktar på den individuella friheten och skadar samhället när de undertrycker idéer. Ett sådant kuvande av åsikter är inte tillåtet ens när syftet är att skydda ”andras själseller sinnesfrid”.838 Key betonar vikten av att respektera sina meningsmotståndares yttrandefrihet. Hon menar att ”en verkligt frisinnad människa” aldrig skulle vilja använda lagen för att förtrycka någon annans övertygelser – inte ens när hon på detta sätt skulle kunna rädda sig själv från förtryck. Inte heller skulle denna använda några andra medel än argument för att bekämpa någon annans övertygelse. Vidare borde det vara viktigare för denna att göra full personlig rättvisa för sina motståndare, inte för andra likasinnade.839 Key efterfrågar jämna stridsvillkor när konservativa och reaktionära försöker bekämpa progressiva reformer. Enligt henne är stridsvillkoren inte jämna om ena sidan kan tysta ner vissa åsikter ”med tillämpning av lagparagrafer, sommedför böter och fängelse för dessa”. Inte heller föreligger jämlika stridsvillkor ”när man genom godtyckligt använda administrativa stadgar kan binda det talade ordets frihet”. Hon menar vidare att jämbördiga villkor saknas ”när pressen – av alla färger – inte öppnar sina spalter för protester från de personer som den orättvist angripit eller ljugit om”.840 Keys kritik mot att pressen inte låter individer som personligen attackerats i tidningssidor ge replik påminner om den så kallade ”rätten till genmäle” som inte finns lagstadgad i svensk rätt.841 TextenOm yttrande- och tryckfrihet är baserad på ett inledningsanförande till en offentlig diskussion om samma tema som anordnades av studentföreningen Verdandi i Uppsala den 8 mars 1889. Att både yttrandefriheten och tryckfriheten nämns i titeln, och att båda begreppen används senare i texten, kan tänkas bero på den omständighet att det svenska rättsliga skydom samhällets lungor och ämnesomsättning 838 Key, “Några tankar om hur reaktioner uppstår”, s. 30–31 (kursivering i original). 839 Key, ”Några tankar om hur reaktioner uppstår”, s. 32. 840 Key, ”Några tankar om hur reaktioner uppstår”, s. 39. 841 Om genmälesrätt, se t.ex. Eek, s. 118–123. Om yttrande- och tryckfrihet — att skydda samhällsorganismens lungor och ämnesomsättning 3.2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=