RSK 11

264 Axberger har konstaterat att alla centrala delar av den svenska tryckfrihetsrättsliga regleringen har sina rötter i perioden 1766–1815, och antingen blev till då eller åtminstone härstammar från den tiden.816 Så när Ellen Key föreläste och skrev om yttrandefrihet i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet var grundpelarna av det svenska yttrandefrihetssystemet redan på plats. En viktig konstitutionell ändring utanför det yttrandefrihetsrättsliga området somhade ägt rum ett par decennier innan Key skrev sina texter var övergången från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag 1866. Tvåkammarsystemet bestod till 1971, då den ersattes med den nuvarande enkammarriksdagen. Det var emellertid enbart en liten del av männen som fick rösta och rösträtten i sig var kopplad till inkomst och förmögenhet.817Ellen Keys far Emil Key var som representant för Lantmannapartiet medlem i riksdagens andra kammare 1867–1883.818 Majoriteten av männen fick rösträtt 1909, samma år som Key skrev den sista i denna uppsats behandlade texten om yttrandefrihet. Allmän och lik rösträtt etablerades definitivt 1921 när kvinnor till slut fick samma rösträtt som män.819 Key var en förespråkare av kvinnlig rösträtt820 och hann alltså se den förverkligas före sin död 1926. Några tankar om hur reaktioner uppstår är den första av de tre skrifter där Ellen Key behandlar frågor om yttrande- och tryckfrihet.821 Key börjar sin text om samhällets lungor och ämnesomsättning 816 Axberger, ”Den svenska tryckfrihetens rättsliga utveckling”, s. 280. 817 Alexius, s. 39–40, Björne, s. 26, Bull & Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 4. uppl., 2019, s. 9. 818 Ambjörnsson, Ellen Key: en europeisk intellektuell, s. 91–93. 819 Alexius, s. 39–40, Björne, s. 26, Bull & Sterzel, s. 11. 820 Ambjörnsson, Ellen Key: en europeisk intellektuell. 821 Enligt uppgifterna i den moderniserade utgåvan som jag använt som den huvudsakliga källan var denna text, precis som den efterföljande texten ”Om yttrande- och tryckfrihet”, ursprungligen ett föredrag som Key höll för Verdandis studentförening 1889. Enligt 1889 års utgåva, samt Ambjörnssons biografi om Key, är det dock fråga om ett föredrag som hölls för Reformföreningen i Göteborg den 11 januari samt för Kvinnoklubben i Stockholm den 7 februari 1889, se Key, Några tankar om huru reaktioner uppstå, jämte ett genmäle till d:r Carl von Bergen samt om yttrande och tryckfrihet,1889, s. 32 och Ambjörnsson, Ellen Key: en europeisk intellektuell, s. 122–123. Några tankar om hur reaktioner uppstår — yttrandefrihet som offer för konstlade reaktioner 3.1. 3 Ellen Key om yttrande- och tryckfrihet

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=