anni carlsson mot tryckta skrifters innehåll annat än inför laglig domstol. 1812 års tryckfrihetsförordning innehöll även bestämmelser om den för Sverige internationellt utmärkande rätten att ta del av allmänna handlingar.798 1812års tryckfrihetsförordning innefattade även element som var mindre gynnsamma för tryckfriheten. Den så kallade indragningsmakten gav statsmakten rätten att förbjuda en fortsatt utgivning av ett dagblad eller en periodisk skrift i fall det bedömdes vara ”vådlig för allmän säkerhet”, ”utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt” eller ”av en fortfarande smädlig egenskap”.Under de kommande decennierna användes indragningsmakten flitigt, bland annat utnyttjade regeringen den för att tysta den politiska oppositionen. Indragningsmakten avskaffades 1844, utan att ha brukats sedan 1838.799 1815 infördes en ändring i 1812 års tryckfrihetsförordning som innebar att juryprövning introducerades i tryckfrihetsmål.800 Juryrättegång är fortfarande ett av de karakteristiska dragen för tryckfrihetsordningens, och numera även yttrandefrihetsgrundlagens, skydd för yttrandefrihet. Att jurysystemet introducerades kan anses ha haft en positiv inverkan på yttrandefrihet. Antalet åtalade som frikändes i tryckfrihetsmål ökade markant efter juryinstitutets inrättande.801 Även i några av 1800-talets mest kända tryckfrihetsmål frikändes de tilltalade av jury. Detta var fallet till exempel i rättegången mot författaren och poeten Erik Gustav Geijer som 1821 stod åtalad för att ha förnekat den rena evangeliska läran i sin skrift om den svenska författaren och filosofen Thomas Thorild. Också författaren och dramatikern August Strindberg frikändes av jury efter att ha åtalats för hädelse med anledning av sin novellsamlingGiftas 1884.802 Den tolerans som juryer visade i tryckfrihetsmål har pekats ut som en orsak till att den offentliga makten valde att bekämpa oönskade yttranden med hjälp av indragningsmakten istället för tryckfrihetsrättsliga åtal.803 261 798 Axberger, ”Den svenska tryckfrihetens rättsliga utveckling”, Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, s. 22–23. 799 Eek, Om tryckfriheten, 1942, s. 188–192, Boberg, s. 50–52, Björne, s. 41–43, s. 59–65, Axberger, ”Den svenska tryckfrihetens rättsliga utveckling", s. 251–253. 800 Boberg, s. 60–63, Axberger, ”Den svenska tryckfrihetens rättsliga utveckling”, s. 253– 254, Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, s. 23. 801 Boberg, s. 89, Alexius, s. 26, Björne, s. 45, s. 50. 802 Eek, s. 195, Alexius, s. 26, Björne, s. 224, Burman, ”Några historiska tryckfrihetsprocesser” i Örtenhed & Wennberg (red.), s. 375–412. 803 Mellan 1812 och 1844, indrogs 63 periodiska skrifter jämfört med enbart 56 tryckfrihetsåtal, se Boberg, s. 73, Alexius, s. 26.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=