anni carlsson representera hennes teoretiska idéer om yttrandefrihet samt anknyta till den dåtida rättsliga kontexten. Som bekant fick Sverige sin, och världens, första tryckfrihetsordning (TF) 1766. Glädjen var dock kortlivad, och förordningen avvecklades redan efter GustavIII:s statskupp 1772. Efter några för tryckfriheten mörka decennier, återlanserades principerna från 1776 års tryckfrihetsförordning efter 1809 års statskupp.791 1809 antogs en ny regeringsform, vars 86 § innehöll en bestämmelse om konstitutionellt skydd för tryckfrihet samt rätten att publicera allmänna handlingar.792 Vidare slogs det i 85 § fast att förutom regeringsform, riksdagsordning och successionsordning, skulle ”en förordning om en allmän tryckfrihet” utgöra en av rikets grundlagar. Trots att 86 § förbjöd förhandsingripanden från den offentliga maktens sida, innehöll regeringsformens 108 § en bestämmelse som gjorde det möjligt för författare och boktryckare att frivilligt lämna sina skrifter för förhandsgranskning. En kommitté bestående av Justitieombudsmannen och sex andra ”för kunskapen och lärdom kända män” skulle sedan lämna sitt yttrande om huruvida skriften kunde bli föremål för åtal enligt tryckfrihetslagen. Om kommittén kom fram till att skriften kunde tryckas, gick både författaren och boktryckaren fria från allt framtida ansvar. Istället kunde kommitténs medlemmar komma att själva hållas ansvariga för skrif259 791 Om den svenska tryckfrihetens utveckling och historia se Axberger, ”Den svenska tryckfrihetens rättsliga utveckling” i Örtenhed &Wennberg (red.), Fritt ord 250 år: Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766, 2016, s. 241–288, Hirschfeldt, ”Konstitutionellt yttrandefrihetsskydd i Sverige – konflikter och brytpunkter”, i Örtenhed &Wennberg (red.), s. 591–638, Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, 4. uppl., 2019, s. 21–23. 792 ”Med tryckfrihet förstås varje svenskmans rättighet att, utan några av den offentliga makten i förväg lagda hinder, utgiva skrifter; att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna därför straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. Alla handlingar och protokoll i vad mål som helst, de protokoll undantagna, som uti statsrådet och hos konungen i ministeriella ärenden och kommandomål föras, må ovillkorligen genom trycket kunna utgivas. Ej må tryckas banko- och riksgäldsverkens protokoll och handlingar rörande ärenden, vilka böra hemliga hållas.” 2. Den konstitutionella kontexten — yttrandefrihet i Sverige kring förra sekelskiftet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=