RSK 11

258 stårochOm yttrande- och tryckfrihet, ursprungligen utgivna 1889ochbaserade på föredrag Key höll samma år, samt ett slutord skrivet 20 år senare 1909. Förutom att introducera Keys skrifter om yttrandefrihet för en rättsvetenskaplig läsarkrets, är ett vidare syfte med uppsatsen att belysa hennes texter i ljuset av det rättsliga (framför allt konstitutionella) skyddet för yttrandefrihet som förelåg vid deras tillkomst. Det övergripande rättsliga ramverket för reglering av yttrandefrihet som gällde i Sverige när Key skrev sina texter kommer att presenteras och texterna analyseras mot denna juridiska bakgrund. Därutöver är ett ytterligare syfte med uppsatsen att lyfta fram teoretiska skrifter omyttrandefrihet skrivna av en historisk kvinnlig intellektuell. När en studerar de ofta citerade, vad som skulle kunna kallas kanoniska, verk om yttrandefrihetsteori, har samtliga av dessa skrivits av män.790 Ett av uppsatsens mål är därför att presentera en kvinna som tänkt på, talat och skrivit om yttrandefrihet under historiens gång. En vidare målsättning är därmed att sätta Keys skrifter i det större historiska sammanhanget av teoretiska texter om yttrandefrihet. Uppsatsen är disponerad enligt följande. Till en början presenteras den rättsliga regleringen av yttrandefrihet i Sverige kring förra sekelskiftet. Därefter introduceras Keys skrifter om yttrandefrihet, samtidigt som dessa sätts i sitt rättsliga och teoretiska sammanhang. Till slut knyts dessa trådar ihop i ett avslutande avsnitt. Det är inte möjligt att inom ramen för denna uppsats ge en fullständig redogörelse för innehållet i Keys skrifter om yttrandefrihet. Målsättningen har därför varit att fokusera på de avsnitt i texterna som tydligast kan anses om samhällets lungor och ämnesomsättning punkt i Ellen Keys skrift Några tankar om Huru Reaktioner uppstå, om Yttrande- och Tryckfrihet samt Slutord från 1909. Den ursprungliga utgåvan innefattade hennes två föredrag om yttrandefrihet från 1889 (som ursprungligen hade getts ut samma år) samt ett nytt slutord. Både 1909-års utgåva och den moderniserade versionen från 2006 utelämnar Keys genmäle till författaren Carl v. Bergen som publicerades tillsammans med de två föreläsningarna 1889. I slutordet från 1909 förklarar Key utelämnandet med att genmälet inte längre var aktuellt, ”Slutord” i Några tankar om yttrande- och tryckfrihet, s. 59. 790 Framför allt Mill, On Liberty, 1859 (sanningsargumentet), Meiklejohn, Free Speech and Its Relation to Self-Government, 1948(demokratiargumentet), Scanlon, ”A Theory of Freedom of Expression”, Philosophy &Public Affairs, Vol. 1, No. 2 (Winter, 1972), s. 204-226, Scanlon, ”Freedom of Expression and Categories of Expression”, University of Pittsburgh Law Review, Vol. 40 No. 4, (1979), s. 519-550 (autonomiargumentet) och Bollinger, The Tolerant Society, 1986 (toleransargumentet). Dessa verk och argument används också av Petäjä i sin avhandling, där han studerar de fem ”starkaste” och ”viktigaste” argument för rättfärdigandet av yttrandefrihet i den demokratiska idétraditionen, Petäjä, Varför yttrandefrihet?, 2006.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=