250 skulle beslutas högt. Även om påslaget om 50% redan hade upphävts ansågs ersättningar fortfarande beslutas till för höga belopp. Trenden vände med 2010 års revidering av expropriationslagen. Då togs presumtionsregeln bort, toleransavdrag vid vissa typer av intrång upphävdes samt ett påslag om 25% på marknadsvärdet, alternativt marknadsvärdeminskningen, infördes.Denkanske enskilt viktigaste orsaken till höjningen var att man från regeringens sida ville stärka äganderätten. Detta gjordes således genom att öka ersättningsnivåerna, vilket är en tydlig indikation på att ersättning vid expropriation speglar synen på äganderätt. Med ovan sagda lämnar jag diskussionen om förhållandet mellan äganderätt och expropriation och studerar ersättning vid sakskada och ersättning vid expropriation. Finns det likheter historiskt och i dag? Kan det dras några slutsatser mellan skadestånd för sakskada och ersättning enligt ExL? ExL:s ersättningsregler sägs ofta vila på skadeståndsrättsliga betraktelsesätt.Även omSkLinte är tillämplig hänvisas det många gånger till skadeståndsrättsliga principer.785 Frågan som väcks är vad är hönan och vad är ägget? Vad kom först, de skadeståndsrättsliga principerna vad gäller sakskada eller ersättning vid tvångsvis tagande av mark? Som ovan presenterats i avsnittet om skadeståndsrättens historia var botsystemet det dominerande från landskapslagarnas 1200-tal ända fram till antagandet av 1864 år strafflag. Först då gick botsystemet, som var av straffrättslig karaktär, och skadestånd av reparativ karaktär skilda vägar. Vad gäller ersättning vid tvångsvismarkåtkomst fanns visserligen mindre ersättningsrätt i 1734 år byggningabalk. Men var inte att tala om det som någon ersättning i någon större reparativ omfattning. Som tidigare nämnts handlade det om att åker, eller äng, skulle ersättas av kronan med fyllnad om dessa togs i anspråk för allmän landsväg. Den första ersättningsregeln av vikt kommed 1845 års förordning om jords eller lägenhets avstående för expropriation i sverige – en historisk exposé 784 NJA II (1918), s. 148. 785 Jämför Bengtsson, Bertil (1991). Ersättning vid offentliga ingrepp 2 Allmänna ersättningsprinciper. Stockholm: Norstedt, s. 21; Se även Hager (1998), s. 374. ”Det är möjligt att trots sådan ersättning det kan kännas som en uppo ring att avstå från expropriationsföremålet, men detta får den enskilde underkasta sig för det allmännas bästa, lika väl som han eljest måste fullgöra sina förpliktelser mot det allmänna, även när de äro betungande.”784 Ersättning vid sakskada och expropriation 6.1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=