bruno debaenst & rawaz shanagar, red. skyddsreform. De databaser som är inblandade diskuteras: Schengens informationssystem, Eurodac, informationssystemet för viseringar, in- och utresereglerna, EU:s reglering av reseuppgifter och resetillstånd och kriminalregisterinformationssystemet för tredjelandsmedborgare och hur dessa system samverkar. Avslutningsvis diskuteras kortfattat EU-byråerna inom migrationsområdet. Quintels slutsats är att det finns ett behov av balans mellan å ena sidan kraven på säkerhet och å andra sidan respekten för grundläggande fri- och rättigheter. anni carlsson, Uppsala universitet, presenterade därefter sin uppsats Protecting Society’s Lungs and Metabolism – Ellen Key on Freedom of Expression. Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och internationell kändis på sin tid. Hennes banbrytande bok Barnets århundrade kom ut år 1900 och hennes idéer om barn blev inflytelserika under hela det kommande århundradet. Key var aktiv i andra samhällsfrågor. Bland hennes många intressanta publikationer finns en skrift från 1909 med titeln Några tankar om yttrande- och tryckfrihet. Carlsson presenterar i uppsatsen de idéer Key presenterar, och beskriver hur dessa tankar landade i den samtida samhälleliga och juridiska kontexten. Carlsson vill också att det fanns inflytelserika intellektuella kvinnor kring sekelskiftet 1900 som var livaktiga inte bara på traditionellt ”kvinnliga” områden som barn och familj, utan också i debatten om yttrande- och tryckfrihet. Carlsson framhåller särskilt att Key och andra kvinnor hade möjlighet att uttrycka sina ofta radikala idéer även i teoretiskt inriktade skrifter. marie jarnesand, Stockholms universitet, höll den sista och avslutande presentationen på kursen, med uppsatsenMellan juridik och politik: en svensk prejudikatlära?. Den snabba ekonomiska utvecklingen under andra halvan av 1800-talet medförde ett ökat tryck på Sveriges domstolar. Högsta domstolen delades upp i två kamrar för att hantera den ökande arbetsbördan på ett mer effektivt sätt, och 1860 utökades antalet justitieråd från tolv till sexton. Uppdelningen i kamrar kom att bli en symbol för den ofta kritiserade bristen på enhetlighet i domstolens rättspraxis. Domstolen tycktes inte ta hänsyn till sina egna prejudikat, vilket bröt mot rättssäkerhetens ideal om enhetlighet och förutsebarhet. Många rättsliga förfaranden betraktades av kritikerna som rena lotterier. De åtgärder som föreslogs var införandet av plenarsessioner i vissa fall och införandet av ett register där alla beslut antecknades (minnesboken). Båda lösningarna hade introducerats i Preussen 1836. Det 25
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=