RSK 11

eric norén som s.k. sedvanerätt genom rättspraxis. Även om det genom tiden har lagstiftats om skadestånd beträffande vissa typer av verksamheter genom speciallagstiftning, har lagstiftaren lämnat viktigare frågor och skadeståndsrättens funktion upp till domstolsväsendet att avgöra.766 Citatet nedan visar på vidden av rättstillämpningens betydelse av utvecklingen inom skadeståndsrättens område. Vad somgenom tiderna varit uppe till diskussion gällande skadestånd är på vilka grunder skadevållaren kan hållas ansvarig och när ett skadeståndsanspråk uppstår. Eftersom syftet med detta papper är att ställa skadeståndsrättens historia i relation till expropriationsinstitutet är det inte nödvändigt att presentera dessa på ett djupare plan. Vid expropriation är det tämligen säkert vem som är ”vållande” till expropriationen och således bär en ersättningsskyldighet. Men för att inte helt lämna denna viktiga del av skadeståndsrätten onämnd kommer nedan en kort presentation av ansvarighet vid skada. I svensk rätt har huvudsakligen två grunder för skadeståndsansvar utvecklats genom rättstillämpningen. Den ena av dessa grundprinciper är att skadeståndsansvar uppstår när den som vållat skada gjort så med uppsåt eller genomvårdslöshet. Denna typ av skadeståndsansvar brukar benämnas som culparegeln. 6 kap. 1 § ÄSLanger uttryckligen att skadeståndsansvar uppstår om någon genom brott, d.v.s. med uppsåt brutit mot något enligt lag förbjudet och tillfogat annan part skada. Innebörden av denna bestämmelse, att vara ansvarig oavsett om vållandet skett med uppsåt eller genom vårdslöshet, utvecklades relativt snabbt genom domstolarna i slutet av 1800-talet till att gälla även för skadevållande utanför de straffrättsliga gärningarna.768 Attculpa-regeln komatt bli gällande i svensk rätt beror till stor del på inflytande från de kontinentala rättssystemen som var gällande i bl.a. Frankrike och Tyskland i början av 1800-talet. Grunden i det kontinentala rätt245 766 Prop. 1972:5, s. 19. 767 Ibid., s. 76. 768 Prop. 1972:5, s. 19. ”Knappast på något annat område inom civilrätten har de rättstillämpande organens verksamhet haft så stor betydelse för rättsutvecklingen. Domstolarna har i avsaknad av skriven lag haft att självständigt ta ställning till åtskilliga frågor av stor principiell betydelse, såsom förutsättningarna för inträde av skadeståndsansvar utanför tillämpningsområdet för 6 kap. [ä]sl[.]” 767

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=