244 Det huvudsakliga syftet med skadeståndet är i dag att dels vara reparativt, dels preventivt. Skadeståndet ska ersätta en drabbad för den skada som drabbats honom. Risken att bli skadeståndsskyldig ska även göra folk mer varsamma och försiktiga.762 Under botsystemets dagar var det huvudsakliga syftet preventivt. Risken för att ådömas ett straff i form av en bot skulle verka avskräckande för gemene man.763 Eftersom såväl skadestånd som ersättning vid expropriation och liknande tvångsförvärv i grundtanken har samma syfte, d.v.s. att ersätta drabbad part med ett belopp motsvarande den skada som lidits, är det intressant att studera skadeståndets framväxt historiskt för att sedan utröna huruvida det finns paralleller till expropriationsinstitutets framväxt. I detta papper kommer endast utomobligatoriska skadestånd behandlas, d.v.s. när skadestånd kan bli aktuellt mellan parter där inget avtal finns dem emellan. I nu gällande rätt återfinns reglerna för sådana skadeståndssituationer i skadeståndslag (1972:207, SkL). Enligt 1 kap. 1 §SkLär lagen dispositiv, varför det i relation till expropriationsinstitutet inte är mest relevant att studera skadestånd i fall där avtal saknas. Beträffande ersättningsprinciper kommer fokus, som ovan nämnts, att ligga på s.k. sakskada och inte på personskador. SkLär den första lagen som behandlar och reglerar enbart skadeståndsskyldigheten. Innan tillkomsten av SkLåterfanns de huvudsakliga regleringarna i 6 kap.ÄSL.764 Första paragrafen i 6 kap. 1864 års strafflag stadgade för vilka typer av skador lagen var gällande: Som synes av ovan citerade lagtext gällde 6 kap. ÄSLendast skadestånd vid brottsliga handlingar. Detta innebar att det blev upp till rättspraxis att skapa principer för skadestånd även i fall som inte föregicks av en brottslig handling, främst sak- och personskada. Rättspraxis från denna tid är dock bristfällig och behandlar skador som i dag skulle betraktas som väldigt otypiska.765 Svensk skadeståndsrätt har till således stor del utvecklats expropriation i sverige – en historisk exposé 762 Se avsnitt Inledning Bengtsson, Bertil och Strömbäck, Erland (2019). Skadeståndslagen: en kommentar. 6A. uppl., [bearb. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 763 Jämför Prop. 1972:5, s. 80. 764 Hellner, Jan (1997). Skadeståndsrätten: en introduktion. En introduktion. Juristförl., s. 15. 765 Hellner (1997), s. 15. ”6 kap. 1 § 1864 års strafflag Skada, som någon genom brott annan tillfogar, ifall af den brottslige gäldas, ehwad brottet skett med uppsåt eller af vållande. Har den, som skadan led, genom eget wållande, dertill medewrkat; warde skadeståndet jemkad, efter ty som skäligt pröfwas.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=