24 av kreditsäkerhet krävdes för att möta den expanderande jordbruksekonomins behov. Lagtekniska och systematiska överväganden ägnades däremot mindre uppmärksamhet. Nordling förvandlade således indirekt ett politiskt syfte till ett förenande element i lagtolkningen, kanske för att de nya reglerna utmanade den gällande rätten till det yttersta. Nordqvist avslutar med att konstatera att detta urval ur den rättsvetenskapliga historien illustrerar hur lagförarbetenas funktion är nära kopplad till det politiska elementet inom rätten. Dagens sista talare var eric norén, Lunds universitet, som presenterade sin uppsats Expropriation i Sverige – en historisk exposé. Uppsatsens syfte är att förstå de svenska expropriationsreglerna i relation till hur äganderätten har utvecklats i Sverige. Äganderätten och möjligheten att begränsa den genom tvång har alltid varit två sidor av samma mynt. När Sverige gick från ståndssamhälle till ett mer liberalt samhälle under slutet av 1700talet fram till slutet av 1800-talet fick äganderätten central betydelse. När äganderätten fick allt starkare skydd följde ett ökande behov av att kunna expropriera privat egendom för gemensamma samhälleliga ändamål. Att den första svenska expropriationslagen antogs 1845 är alltså inte någon slump. Äganderättens starka ställning avspeglas också i expropriationslagens regler om ersättning. Egendomsförlusten skulle ersättas med 150 % av egendomens värde. Sedan dess har ersättningen minskat ner till egendomens faktiska värde och under perioder till och till ersättningsnivåer under marknadsvärdet. Denna trend bröts 2010 då reglerna för ersättning ändrades och blev mer förmånliga för ägaren. Dagen inleddes avteresa quintel, universitetet i Luxemburg och Uppsala universitet, som presenterade sin uppsats Data Protection for Third Country Nationals under the EU Data Protection Reform. Historical developments towards and increased assimilation of migration as security threat. Texten är en del av hennes avhandlingsprojekt om potentiella konflikter mellanEU:s dataskyddslag och migrations- och asylrätten när myndigheter i EU-länder tar del av och behandlar personuppgifter från tredjelandsmedborgare. Det finns en obalans mellan EU:s målsättning att tillhandahålla högsta möjliga standard för dataskydd och vissa lagstiftningsförslag på migrations- och asylområdet somhon anser kringgår viktiga dataskyddsprinciper. Kontexten är EU-databaserna, EU-byråernas ökande makt, Lissabonfördraget och Direktivet om dataskydd, och den historiska bakgrunden till EU:s dataatt bygga broar Den 25 september 2019
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=