eric norén gick det inte att expropiera, och linjen fick dras runt ägorna till en storbonde som vägrade att sälja mark. Omvägen blev så betydande, att man senare lade en kortare, konkurrerande bana mellan städerna.”717 Tiden mellan 1734-års lag och den första egna förordningen om expropriation år 1845, d.v.sett tidspann om 111 år, är beträffande tvångsvis markåtkomst och ersättning något diffus. Sannolikt genomfördes dåtidens infrastrukturprojekt på liknande sätt som vid byggnationen av Göta kanal. För att möjliggöra bygget av kanalen med tillhörande markåtkomst utfärdades både ett privilegiebrev och förordning av Kungl. Maj:t — ”Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående sättet att bestämma ersättningarne för hwad enskilde personer i Jord m.m. förlora genom Götha Canal anläggning”. Enligt förordningen skulle ersättning för jorden utgå enligt samma principer som för allmän landsväg, vilket var att mark skulle ersättas med mark.718 Denna grundregel gäller än i dag men tillämpas sällan,719 i 5 kap. 2 § fastighetsbildningslagen. Om ingen lämplig bytesmark fanns att tillgå skulle ersättningen vid kanalbygget bestämmas av Statsrådet tillsammans med Kungl. Maj:t.720 Bestämmelserna i 1866 års förordning gav intryck att ersättning skulle bestämmas högt, istället för att riskera bli för lågt.721 Det innebar att ersättningarna i relation till egendomens faktiska värde och för samhället i stort fortsättningsvis ansågs vara för höga. I 1917 års expropriationslag tydliggjordes därför, genom införandet av ny lagtext, att ersättningen inte behövdes beslutas högt. 7 § i 1917 års expropriationsförordning innebar fortfarande att löseskilling skulle betalas motsvarande fastighetens fulla värde. Men endast i fall där två värden på marken var skäliga skulle det högre värdet ges större vikt för att säkerställa att den exproprierade inte hamnade i sämre ekonomisk ställning efter expropriationen.722 1917-års expropriationslag kom även att innehålla en föregångare till den s.k. influensregeln.723 Enligt den nya regeln skulle ersättningen bestämmas utan hänsyn 235 717 Améen, Lennart och Lewan, Nils (1993). “Kommunikationernas utveckling 1865-1945” I: Den svenska historien. bd 14, Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik. Stockholm: Bonnier lexikon, 105– 115. 718 Bäärnhielm (1995), s. 29. 719 Albin Eriksson har i sitt examensarbete Markvederlag vid fastighetsreglering undersökt tillämpning- en och användningen av 5 kap. 2 § fastighetsbildningslagen. Vid granskning av knappt 1000 lantmä- teriförrättningar tillämpades inte paragrafen över huvud taget. 720 Ekbäck (2017), s. 440. 721 NJA II (1918). Nytt juridiskt arkiv Avd. 2 Tidskrift för lagstiftning m. m. Stockholm. 722 Dahlsjö, Magnus och Sjödin (2010), s. 26. 723 I nuvarande ExL återfinns influensregeln i 4 kap. 2 §.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=