232 möjligheter till avyttring av jord blev viktigare under 1700- och 1800-talet i samband med att värdet på marken steg.708 Att äganderätten, och säkerheten i äganderätten, är av stor vikt kan förstås av vad somskedde med skogen under skiftesepokerna. Skiftesstadgorna gjorde äganderätten osäker vad gäller skogsmarken. För att inte riskera att förlora virkesvärdet vid ett skifte, då tidigare ägd skogsmark kunde komma att läggas på en annan fastighetsägare i skifteslaget, skövlades stora arealer skogsmark under 1800-talet. Genom att kalhugga marken innan skiftet genomfördes kunde fastighetsägaren ta hem värdet för skogen. Den osäkerhet som skiftesstadgorna medförde på äganderätten fick avsevärda konsekvenser för den svenska skogen.709 Utifrån ovan beskrivna knippe rättigheter fanns inskränkningar historiskt i alla de tre huvuddelarna av knippet. Under medeltiden och fram till ståndssamhällets ”fall” kan det utifrån äganderättsliga aspekter vara mer adekvat att ställa sig frågor som: vilka befogenheter hade brukaren av jorden i fråga? Var det tal om exklusiva rättigheter eller kunde andra göra anspråk på jorden? Vem ägde rätten till avkastningen? Eftersom all utägomark genom Vasas beslut på 1500-talet fortsättningsvis tillhörde kronan och enskild äganderätt generellt sett var svagt bör behovet av expropriationsinstitutet varit litet. Resandet var för de allra flesta begränsat, varför behovet av färdselvägar saknades och därmed även behovet av att med tvång ta mark för att t.ex bygga ut eventuella vägar. Sannolikt torde kronan redan haft marken i sin ägo, varför tvångsmedel inte behövdes. Påverkan av franska revolutionen år 1789 gjorde sannolikt att synen på äganderätten ändrades. I Sverige märktes detta tydligt när böndernas möjligheter att friköpa mark ökade, samt att inskränkningarna i rätten till överlåtelse luckrades upp. Huvuddelarna i knippet blev därmed stärkta och reella. Den liberala samhällsordningen ledde till att under 1800-talet var inskränkningarna i knippets huvuddelar som minst. Rätten att dela upp sin mark i nya fastigheter var många, styrningen från kronan avtog och rätten till överlåtelse var stark.710 expropriation i sverige – en historisk exposé 708 Rosén, Ulla (1991). “Privategendom och jordfördelning. Om agrarkapitalismens framväxt i England, Danmark och Sverige” I: Scandia: tidskrift för historisk forskning. 709 Jämför Pettersson, Ronny (1995). “Äganderätten, laga skiftet och skogarnas avtagande” I: Äganderätten i lantbrukets historia. Utg. av Widgren, Mats. Stockholm: Nordiska museets förlag, 174, s. 136. 710 Ågren, Maria (1995). “Att ha brukat sedan forna tider. Argument för rätt till egendom i 1600-talets Sverige” I: Äganderätten i lantbrukets historia. Utg. av Widgren, Mats. Stockholm: Nordiska museets förlag, 174, s. 112.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=