eric norén beslutades det om ett lättande av de allmänna villkoren i fastighetsbildningslagen innebärande att det blev tillåtet att bilda stora bostadsfastigheter s.k. ”hästgårdar”. Vid Sveriges inträde i EUoch inkorporeringen av Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna år 1995 infördes i svensk rätt för första gången ett uttryckligt egendomsskydd. I regeringsformen 2 kap. 18 § infördes bestämmelsen att ingen kan berövas sin egendom, om det inte är för angelägna allmänna intressen. Det formulerades även krav på att ersättning enligt lag ska utgå vid sådana tvångsförfoganden. År 2011 gjordes ytterligare tillägg då det enligt den nya skrivelsen ska utgå ”full ersättning för förlusten”, till skillnad för enbart ”ersättning för förlusten” som tidigare gällt. Samtidigt flyttades bestämmelsen till 2 kap. 15 § regeringsformen. Expropriationslagstiftningen reformerades även under år 2010. Ett grundläggande syfte var att stärka äganderätten och de ideella värden en ägare har av sin jord. Även efter ändringen av expropriationslagen har jordägarnas mandat över sin egen mark ökat. År 2014 möjliggjordes för byggnation av komplementbostad, s.k. Attefallshus, om25 m2 utan krav på bygglov. Detta innebar en utökning av de tidigare bestämmelserna om komplementbyggnader från år 1979, då det blev tillåtet med en s.k. Friggebod om10 m2.707 Synen på, eller vad som rymts inom begreppet, äganderätt har varierat genom tidens lopp. Från början kan det sägas främst ha handlat om besittningsrätter, eller den svagare formen brukanderätter, från det att människor slutade leva nomadliv och bli bofasta. Under ståndssamhället kan majoriteten av invånarna i landet, d.v.s. bönderna, utifrån dagens syn på äganderätt inte betraktats som fulla ägare till jorden de brukade. Inskränkningarna var många vad gäller både rätten att försälja hela jorden eller att dela upp den. Troligt är att det inte spelade någon avgörande betydelse för bonden i fråga. Det viktiga under denna tid, från ståndssamhället fram till det liberala samhället, var rätten att få behålla sin jord, kunna bruka den och på så sätt försörja sig och leva, d.v.s. besittningsrätten. Som ovan nämnts finns inte begreppet äganderätt belagt i svenskan före cirka år 1680, vilket sannolikt inte är en slump. Äganderätt, utifrån dagens syn, med 231 707 Prop. 2013/14:127. Regeringens proposition 2013/14:127 nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov. Stockholm Avslutande kommentar kring äganderättens historia 3.5.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=