eric norén orsak till hypotekföreningarnas framväxt i början av 1800-talet.691 Ytterligare en viktig orsak till kreditsystemets framväxt var ”förordningen den 13 juni 1800 på vad sätt med städsel och lego av jord på landet hädanefter förhållas bör”, vilken kom att innebära en tydlig gräns mellan vad som skulle ses som äganderätt och nyttjanderätt.692 Möjligheten för kronobönder att friköpa sin jord kom ursprungligen från ett kungligt brev år 1701. Bidragande orsaker till möjligheten att friköpa kronojorden var för att stärka de statliga finanserna som blivit lidande av det stora nordiska kriget som varade mellan åren 1700-1721. Även utifrån tidens jordbrukspolitik kan möjligheten motiveras. Det anfördes att enskilt ägande av jorden skulle stimulera produktionen och öka effektiviteten i jordbruket; det man äger vårdar man. I sin tur skulle ett starkare jordbruk även det bidra till att säkerställa kronans skatteinkomster.693 Bondens frihetsbrev innebar för jordäganderätten en avgörande brytning av ståndssamhället och den feodalrättsliga ordningen. Samtliga äganderättsliga befogenheter utvidgades och närmade sig på så vis den syn vi idag har på äganderätt. Från att tidigare främst handlat om brukningsrätter och i vissa fall besittningsrätter innebar förändringarna startskottet för den moderna äganderätten. Under 1800-talet utvecklades det liberala samhället. Politiken betonade alla människors lika värde och likhet inför lagen, d.v.s. klassiska liberala ideal. Ståndssamhället upphörde i långsam takt från mitten av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet.694 Att det gick långsamt berodde sannolikt mycket på den franska revolutionen som skedde den 14 juli 1789. Händelseförloppet i Frankrike var snabbt och inspirerade många radikaler i Europa. Detta bidrog till en försiktighet i andra europeiska länder; man hade ju sett vad som skett i Frankrike. I Sverige blev det särskilt viktigt att inte reformera för mycket för att stöta sig med samhället i stort.695 GustavIII fick betala priset efter att ha upprört de olika samhällsklasserna och då särskilt 227 691 Bäärnhielm, Mauritz (1995). “Vad lagboken berättar” I:Äganderätten i lantbrukets historia. Utg. av Widgren, Mats. Stockholm: Nordiska museets förlag, 174, s. 22. 692 Wästfelt, Anders (2014). Att bruka men inte äga : arrende och annan nyttjanderätt till mark i svenskt jordbruk från medeltid till idag. Stockholm: Kungl. skogs- och lantbruksakademien, s. 48-49. 693 Ekbäck (2017), s. 99. 694 Sundell (2007), s. 23. 695 Ibid., s. 45. Liberala samhället 3.3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=