RSK 11

226 Det grundläggande syftet med bestämmelsen, somde flesta andra regleringar inom jordägandet, var som ovan nämnt att bibehålla en stark skattebas. Under 1500- och 1600-talen försämrades böndernas ställning i termer av äganderätt till jorden till förmån för kronan och adeln. Som ovan nämnts bestämde Gustav Vasa att all utägojord skulle tillhöra kronan. Gustav Vasa nöjde sig dock inte med att enbart lägga denna jord i kronans ägo. Det infördes vad som idag skulle betraktas som rådighetsinskränkningar för såväl kronobönder som skattebönder. Som exempel kan nämnas att mastträd och bärande träd skulle tillhöra kronan och inte bonden. Adeln fick dock fortsatt avverka vilka träd de ville. Senare under medeltiden kom även jakträtten att uppfattas som ett regale, ett privilegium för kronan och adeln. Detta fick till följd att jakträtten för skattebönderna förlorades nästan helt och hållet. Istället var det de som innehade jaktprivilegium, vilket var adeln, som kunde företa jakt. Endast rovdjur fick fällas av var och en, oavsett var de påträffades.688 Vad som kom att bli startskottet för den liberala samhällsordningen kan sägas vara det s.k. ”Bondens frihetsbrev”. Frihetsbrevet, som var en förordning beslutad 21 februari 1789 av GustavIII, innebar ett antal förändringar inom fastighetsrätten, främst till fördel för samtliga olika typer av bönder. Förordningen tillkom som förhandlingsmedel från GustavIII:s sida för att få igenomden av adeln ogillade förenings- och säkerhetsakten och återupprätta en kungligt envälde.689 Några av de förändringar som kom av frihetsbrevet/förordningen var att skattebönder tillerkändes samma äganderätt till jord som adeln vilket bl.a. innebar att jakträtten på den egna marken återgick. Tidigare kunde skattebönder bli av med marken till kronan om ingen skatt betalades under tre år. Denna bestämmelse upphävdes tillsammans med de tidigare husesynerna. Kronans lösningsrätt vid försäljning av skattejord togs också bort samt fick kronobönderna rätt att orubbat sitta kvar på sina jordlotter. Möjligheten att köpa loss kronojorden återinfördes, s.k. skatteköp, efter att ha varit förbjudna sedan år 1773. Det blev även möjligt för icke-adliga att förvärva jord av adeln, dock ej adelns ”stamhemman”, säterierna, som förblev skyddade från förvärv av ofrälse.690 Genom att skatteköpen åter blev tillåtna kunde även bondejord nyttjas som kreditunderlag, vilket är en bidragande expropriation i sverige – en historisk exposé 688 Ekbäck, Peter (2017). Mark- och fastighetsrättens utveckling i sverige: en rättshistorisk orientering med betoning på fastighetsbildning noch infrastruktur. Stockholm: Avdelningen för fastighetsvetenskap, Kungliga tekniska högskolan (KTH), s. 120-121. 689 Ibid., s. 126. 690 Sundell (2007), s. 44.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=