eric norén kronan blev mottagare av skatten istället för kyrkan, vilket skapade en säkrare skattebas för Gustav Vasa.683 En annan viktig händelse, i vart fall beträffande ägandet av själva marken, var Gustav Vasas beslut om att all obrukad mark, så kallad utägo, skulle tillhöra kronan: ”[S]ådana ägor som obyggde ligga, höra Gud, Oss och Sveriges krona och ingen annan.”684 Under ståndssamhället inskränktes samtliga stånds äganderätt, d.v.s. handlingsutrymmet i vardera av de tre grundläggande rättigheterna som ingår i knippet som är äganderätt var olika beroende på vilket stånd man tillhörde. Bönder hade som exempel rätt att bruka marken (använda) samt i viss mån sälja brukningsrätten (överlåta) men inte den underliggande jorden om det rörde sig om åbo eller landbo. Starkast ställning som ägare hade adeln. Adeln kunde, med vissa inskränkningar, åtnjuta samtliga av de tre ingående rättigheterna i knippet. Rätten till överlåtelse var förbehållen försäljningar till en annan adelsman. Däremot kunde en adelsman sälja brukningsrätten till en skattebonde. Det senare var ett sätt att kringgå reglerna om att adeln endast fick sälja jord till adeln.685 Skattebonden kunde sälja sin jord till släkten, men om det önskades försäljas till utomstående var skattebonden först tvungen att erbjuda kronan att köpa marken.686 Innan skiftesreformerna var det svårt att dela upp ägorna i mindre enheter för avyttring. Under t.ex. 1400-talets mitt infördes förbud mot s.k. hemmansklyvning av skattejord. En stark bidragande orsak till att möjligheten att dela upp enskild jord historiskt har varierat beror på skattebasen. Kronan ville skydda sin inkomstkälla i form av skatt på jord och samtidigt inte riskera att en friare jorddelningslagstiftning skulle splittra jordbruket och minska effektiviteten.687 Förbud mot att sälja skattejord infördes sedermera i 1734 års lag i jordabalken 4 kap. 9 §: Vad som kan noteras är att ovan citerade bestämmelse endast avsåg skattejord. Frälsejorden var skattefri och påverkade inte skattebasen för kronan. 225 683 Sundell (2007), s. 27. 684 Myrdal (1988), s. 287. 685 Sundell (2007), s. 30-31. 686 Ibid., s. 44. 687 Julstad, Barbro och Friskopp, Per (2005). Fastighetsindelning och markanvändning. 3. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, Jämför s. 189. Ej må den som å skattskyldig jord sitter, genom köp, skifte, eller på annat sätt, något söndra eller minska av det, som därtill med rätta hörere: gör det någon; vare ogilt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=