224 Ståndssamhället kan säga vara gällande som samhällsstruktur från 1200talet fram till mitten av 1800-talet. Gränserna är inte helt klara och man kan säga att övergången mellan strukturerna skett glidande i Sverige. En bidragande orsak till detta är att det aldrig i Sverige skett en revolution liknande de i Frankrike och Ryssland.679 Under ståndssamhället fanns åtskilliga regleringar kring äganderätt till jord och synen på denna. Synen på äganderätt skilde sig även mellan vilket av ständerna individen tillhörde och hur relationen till jordägaren var. Särskilt i slutet av 1200-talet började skillnaderna mellan de olika ständerna (bönder, borgare, präster och adel) växa fram och det blev av stor vikt vilket stånd man tillhörde beträffande äganderätten till jorden. Sannolikt talade man dock inte i termer av ägande under denna tid, i vart fall inte på samma sätt som man i dag ser på vad äganderätten är. Sverige var, liksom hela Europa, starkt präglad av dominiumläran. I Sverige överfördes läran via tysk-romersk rätt.680 Från början ansågs att fullständig äganderätt, dominium directum, endast kunde tillfalla konungen. Synen på ägande utvidgades med tiden till att både adeln och kyrkan kunde erhålla en sann äganderätt, sett till tidens syn på ägande, till sin jord. De lägre stånden, då främst bönder, ansågs endast ha nyttjanderätt till jorden, dominium utile. En nyttjanderätt som kunde övergå genom arv till efterlevande släktingar.681 Jorden delades in i olika kategorier baserat på vem som tog emot skatten och betalning för brukanderätten, s.k. avrad, från brukaren. Kronojord var sådan som tillhörde kronan (staten) och som brukaren betalade skatt till. Frälsejord var mark ägd av adeln, vilka då var mottagande part av avrad från sina brukare. Samma sak gällde för kyrkojorden, där kyrkan var ägare och erhöll avrad från sina brukare. Slutligen fanns skattejord, jord som ägdes och brukades direkt av bonden själv. Men bonden var tvungen att betala skatt till kronan, varför det ansågs att kronan i viss mån var ”ägare” till skattebondens jord.682 Vid riksdagen år 1527 beslöts att kyrkojorden skulle uppgå i kronojord, men med bibehållen egen beteckning i jordeböckerna. Beslutet innebar att expropriation i sverige – en historisk exposé 679 Sundell (2007), s. 14-15. 680 Hasselberg, Gösta och Inger, Göran (1978). Kompendium i svensk rättshistoria. 1, Samhällsutveckling och rättskällor från medeltid till nutid, s. 33. 681 Sundell (2007), s. 26. 682 Jämför s. 281 Myrdal (1988). Ståndssamhället 3.2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=