eric norén möjlig.669 Marknadsekonomi bygger på frivilliga avtal mellan parter. För att detta ska vara möjligt krävs privat äganderätt, annars skulle handel på en marknad vara omöjlig.670 Äganderättens betydelse för samhället, ekonomi och marknader kommer här inte presenteras närmare i detalj. Fokus ligger istället på äganderättens betydelse för framväxten av expropriationsmöjligheten. Äganderätt och synen på ägande är något som finns djupt rotat inommänniskan. Bland det första barn lär sig är vad som är sitt, och inte sällan är de noga på att påpeka att en viss sak ”är min!”. Äganderätt till skillnad från andra juridiska begrepp och termer, exempelvis ratihabition (godkännande i efterhand), kan därför sägas vara en del av den vanlige medborgarens dagliga bröd. Äganderätt som begrepp kan ses på med sympati; en symbol för frihet för individer gentemot samhället. Det kan även ses på med aversion; äganderätten är ett tecken på ofrihet för individer gentemot de som äger tillgångar, kapitalisterna. Synen på äganderätt är även starkt präglat av individers politiska ställningstagande. Vad som innefattas i begreppet äganderätt har genom tiden skiftat. Innebörden av äganderätt i slutet av 1700-talet är således inte samma som det är i dag. Synen, eller definitionen av vad äganderätt innebär, kan även se olika ut inom tidsepoken man studerar. Som exempel kan nämnas hur äganderätten beskrivs i deklarationen efter franska revolutionen år 1789: ”äganderätten är en helig och okränkbar rättighet som inte får berövas någon”.671 Denna definition kan ställas i relation till Pierre-Joseph Proudhons syn på äganderätt, ”egendom är stöld”. Det är således av särskild vikt att inte utgå från dagens syn på äganderätt när man studerar historisk äganderätt. Ett tydligt exempel på detta är att ordet äganderätt inte förekommer före cirka år 1680, vilket sannolikt kan förklaras av att dåtidens syn på rättigheter till jord. Vad gäller äganderätten i Sverige kan denna sägas bero på vilken samhällsstruktur som rådde med tillhörande för tiden gällande lagstiftning. Lagstiftningen har skiftat genom historien och således har även synen på 221 669 Karlsson, Nils (2015). “Äganderätten och det goda samhällets fyrenighet” I: Äganderätt. Utg. av Almqvist, Kurt och Gröning, Lotta. Stockholm: Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, 79, s. 19. 670 Ibid., s. 21. 671 Anners, Erik (1983). Den europeiska rättens historia : några huvudlinjer. 2. 2. tr. Stockholm: Norstedt, s. 105. Äganderätt som begrepp 3.1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=