22 erhålla rätt att friköpa marken. Övertagandet av godsen ledde till protester från de tidigare godsägarna som inte fick någon kompensation för den exproprierade marken. Efter några år, 1926, erbjöds de dock en mindre kompensation enligt en lag om ”betalning för exproprierad mark för att skapa en nationell markförsörjning”. Sammantaget antogs fler än 160 lagar under perioden. Det omfattande reformarbetet under den relativt korta tidsperioden ledde till att misstag begicks och många frågor kring landreformerna hamnade i Högsta domstolen. I uppsatsen visar Visnapuu hur den unga estniska staten oftast lyckades respektera rättssäkerhet och rättsstatlighet trots reformarbetets omfattande och omvälvande natur. katrin kiirend-pruuli, universitetet i Tartu, presenterade uppsatsen From Fault-Based Divorce Regulated by Church to Civil and Liberal Divorce Based on Mutual Agreement: Comparison of the Estonian and Latvian Divorce Laws during the Interwar Period. Uppsatsen är en del av avhandlingsprojektet Liberal and Conservative Ideologies in Estonian Family Law in the Interwar Period och kommer att ingå i en medförfattad tidskriftsartikel med Hesi SiimetsGross i tidskriftenComparative Legal History. I uppsatsen jämför Kiirend-Pruuli den rättsliga regleringen av personliga familjerelationer (make-maka, föräldrar-barn m.m.) i Estland och Lettland. Presentationen fokuserade främst frågor om var, hur och varför de rättsliga grunderna för äktenskapsskillnad ändrades under mellankrigstiden. Hon gav också bakgrunden till de estniska och lettiska reglerna om äktenskapsskillnad. Den baltiska civillagen från år 1864/1865 förblev gällande rätt efter Estlands och Lettlands självständighet år 1918. Beträffande äktenskap och äktenskapsskillnad mellan kristna trosbekännare hänvisades till kyrkolagarna. För äktenskapsskillnad krävdes enligt dessa att någon av de där angivna grunderna förelåg: otrohet, våld, alkoholism, slösaktighet, övergivande av familjen samt ytterligare några grunder. Först 1923 ersattes kyrkolagarna med en enhetlig äktenskapslag. Därefter kom förslag till civillagar i båda länderna. I Estland antogs inte förslagen. Den estniska äktenskapslagen och förslagen till civillag innehöll ett antal grunder för äktenskapsskillnad: otrohet, separation, hälsa (oförmåga att ha sexuellt umgänge, infertilitet eller undvikande av graviditet), osedligt eller omoraliskt leverne, alkoholism, slösaktighet och att avsiktligen underlåta att försörja sin familj. Att ena maken hamnade i fängelse kunde också utgöra grund för äktenskapsskillnad. En intressant iakttagelse är att i senare reformer av äktenskapsrätten blev Estland och Lettland de första länderna i området där att bygga broar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=