richard nordqvist en historisk undersökning. Det gäller särskilt som lagförarbetena är ett 1800-talsfenomen. Hur en sådan undersökning ska utföras är oklart. Lagförarbetena har en sekundär eller indirekt ställning. För lagstiftaren är de ett utredningsmaterial. För jurister är de i normalfallet ett hjälpmedel eller ett tolkningsstöd, men ingen rättskälla. Klart är att 1800-talet var en period då lagförarbeten dels uppstod, dels kom till användning i praxis och rättsvetenskap. Ernst Viktor Nordlings analys av den s.k. lösöreköpsförordningen (1835/45) illustrerar denna användning. Analysen vittnar om hur innehållet i lagstiftarens intention hade blivit ett nödvändigt kunskapselement. Bakgrunden till behovet av denna kunskap var den successiva övergången till en politisk lagstiftningsfunktion. Förklaringen till att lagförarbetena hade en så stor betydelse för Nordlings analys var därmed att ett oväntat ingrepp från lagstiftaren i den gällande rätten måste förklaras med det politiska syftet. En rimlig hypotes är att betydelsen av detta syfte kan förklara förarbetenas rättskällestatus idag. Indirekt vittnar det om att rättsvetenskapens historia kan ha ett normativt förklaringsvärde. 215 rättshistoria i rättsvetenskaplig forskning Urval av uppsatser från 2019 års doktorandkurs i Uppsala
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=