212 då en avgörande betydelse? Vilken var slutpunkten för kunskapssökandet? Tydligen det faktum att det framkom inför 1845 års LKF att lagstiftaren hade noterat att det nya publicitetsförfarandet kunde användas för att ställa säkerhet i lös egendom, och att både regering och riksdagen ansåg att det var riktigt att låta rättsordningen skydda denna typ av säkerheter, med hänvisning till den allmänna kapitalbristen och kreditbehovet. Här uppstod en tydligt uttalad lagstiftarintention. Nu var problemet av begränsad ekonomisk och geografisk karaktär. Det var ingen tillfällighet att de första motionerna 1828 väcktes i bondeståndet. Sverige var alltjämt förindustriellt. Kreditbehovet gällde landsbygden. Lagstiftaren kunde inte förutse att den här åtgärden senare skulle få en allmän tillämpning. Den principiella betydelsen av LKFskulle etableras successivt. Med andra ord: det som intialt var en lagstiftarintention avsedd för en särskild samhällsgrupp vidgades till att omfatta även övriga grupper, inte minst borgerskapet. Kreditbehovet visade sig vara angeläget för hela samhällslivet. Man kan anta att det Nordling identifierade var ett politiskt syfte eller ändamål. 1860-talet var en övergångsperiod i svensk historia. Ståndssamhället började ersättas av ett liberalt samhällsskick. Lagreformer hade börjat genomföras.656 Men dessa åtgärder var inte bara en yttre hållpunkt, utan också en metodologisk brytpunkt. Lagarna genomfördes för att reformera samhället. Det liberala samhällsskicket förutsatte att lagen övergick från en bevarande eller fridsstiftande funktion till en reformatorisk funktion. Lagen skulle styra och förändra. Man kan kalla det upptäckten av lagens politiska funktion. 1800-talet var också den period då lagberedningen blev enoffentligprocess, dvs. detvillkor som krävdes för att lagförarbetena skulle uppstå.657 Rimligen har det funnits ett samband mellan dessa fenomen: å ena sidan lagens politiska roll, å andra sidan en offentlig lagberedning, som kom till uttryck i kunskapskällan lagförarbeten. Under 1860-talet blev rättsvetenskapen tvungen att beakta denna förändring. Nordlings fixering av kreditbehovet som förklaring till LKFkan i så fall uppfattas som en fixering av lagens politiska syfte. Lagförarbetena hade en uppenbart självständig funktion, som bestod i att meddela en entydig kunskap om lagens politiska grund. Enbart betydelsen av denna kunskap gör det svårt att e. v. nordling och lösöreköpsförordningen 656 1826 års förslag till ny civillag hade avvisats på politiska och metodologiska grunder. Reformerna genomfördes dock i form av enskilda åtgärder. Viktiga hållpunkter är t.ex. 1846 och 1864 näringsfrihetsreformer. 657 I Sverige är 1809-10 års händelser en brytpunkt. Det var en statskupp mer än en liberal revolution, men från och med nu både trycktes och tillgängliggjordes kommittéutlåtanden och riksdagsprotokoll. Lagförarbetena uppstod.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=