200 rer ogiltigförklara köpet. Därtill kom inkonsekvensen att lagen enbart var tillämplig vid utmätning. Lagberedningens förslag i 1850 års förslag till HBatt avskaffaLKFoch ersätta den med en underpant har redan berörts.620 Det framlades under riksdagen 1859-1860.621 HDkritiserade förslaget. Samtidigt som behovet av krediter på landsbygden erkändes ansåg majoriteten av justitieråden att ett allmänt hypotek i lösören skulle leda till ”osäkerhet i kreditförhållandena”.622 Man ansåg att det fanns en risk att övriga borgenärer skulle missgynnas. LKF:s innebörd och betydelse utreddes inte. Intrycket är att justitieråden i princip accepterade lagstiftarens utgångspunkt: å ena sidan var det en viktig uppgift att upprätthålla gällande rätt och motverka skentransaktioner, å andra sidan fyllde lösöreköpen en viktig funktion. Hur gränsen skulle dras mellan å ena sidan rena skenköp och å andra sidan förtäckta pantsättningar utreddes inte. Därmed överläts frågan till rättsvetenskapen. Även den svenska rättsvetenskapen hade länge stora brister. Först under andra hälften av 1800-talet uppstod en metodologiskt och materiellt relevant doktrin. En totemfigur därvidlag är Ernst Viktor Nordling (1832-98). Hans monografi omLKFvar en pionjärinsats enbart i det avseendet att den typen av dogmatiska analyser och konstruktioner alltjämt var sällsynta under 1860-talet.623 Till grund för Nordlings insats låg en fullständig reception av historiska skolan.624 Redan under 1830-talet förekom enstaka uttryck, men först nu var tiden mogen för en realisering av denna metoduppfattning. Först när rättsvetenskapen anlade ett utvecklingsperspektiv på rätten väcktes också medvetenheten om den produktiva sidan av rättsvetenskapen. Det betydde i praktiken att rättens inre utveckling sattes i samband med ett yttre behov. Syftet med framställningen var e. v. nordling och lösöreköpsförordningen 620 Se not 15. 621 Protokollen till 1859-60 års riksdag, LU:s betänkande nr. 35. Förslaget var att införa en rätt till pantförskrivning i lös egendom: ”§ 1Vill man för gäld giva underpant i lös egendom, utan att den egendom från sig lämna; varde pantförskrivning därom upprättad etc.”. 622 HD:s yttrande refererades i Juridiskt Arkif, bd. 34 (1861-62), s. 385-411. 623 E. V. Nordling, Om lösöreköp enligt kongl. förordningen den 20 november 1845, Uppsala 1867, 2:a uppl. 1877. 624 En pionjärinsats var C. J. Schlyters Om laghistoriens studium(1835), Juridiska Afhandlingar. Andra häftet, Lund 1879. 4. Nordlings användning av lagstiftarens intention och laghistorien
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=