richard nordqvist Att det förhöll sig så bekräftas av den ekonomiska historien. Sverige var ännu i början av 1800-talet ett jordbrukssamhälle. Redan från mitten av 1700-talet togs initiativ för höja produktiviteten. Det krävde emellertid investeringar. Ett uttryck för det var de många hypoteksföreningarna under 1830-talet.598 Bristen på kapital medförde att ett behov av rättsskydd för säkerhetsöverlåtelser; eftersom hushållen inte hade annan säkerhet än den egendom som inte kunde undvaras i den dagliga verksamheten. Men detta behov förklarar ju inte i sig varför lagstiftaren valde en lösning som kritiserades, eftersom den gav upphov till verkliga problem i tillämpningen. Det skulle också visa sig att LKF utmanade den civilrättsliga systematiken. Publicitetsförfarandet var t.ex en åtgärd som indirekt stred mot den centrala regeln att äganderätten övergick vid avtalsmomentet. Frågan uppstod naturligt: vilken var lagstiftarens intention? LKF skulle med tiden bli föremål för otaliga försök att konstruera fram en entydig lagstiftarintention. Frågan var nu om en sådan intention kunde utläsas. Förarbetena var typiska för 1800-talets oregelbundna lagstiftning: motsägelsefulla, summariska och innehållslösa. Det är värt att först göra en kort inventering. Mot bakgrund av det framstår den rättsvetenskapliga konstruktionen som desto mer anmärkningsvärd. EnligtRF1809 kunde både regering och riksdag ta initiativ till lagstiftning. Logiskt nog krävdes därför också både regeringens och riksdagens godkännande. Fyrståndsriksdagen sammanträdde inte ens kontinuerligt, utan med flera års mellanrum, före representationsreformen. Följden blev en oklar ansvarsfördelning och en ytterst trögrörlig lagstiftningsprocess. Därtill kom de politiska motsättningarna. Det var lätt att blockera lagförslag. De praktiska villkoren gynnade således inte uppkomsten av ett enhetligt förarbetsmaterial. Ofta lyckades inte aktörerna ens bemöta varandras argument, utan talade förbi varandra. Ett tydligt drag är frånvaron av juridisktekniska argument. Man kan omöjligen dra den slutsatsen att förarbetena tillkom i det medvetna syftet att användas i en framtida tolkning. Inget i materialet vittnar omen sådanmedvetenhet. LKFär ett bra exempel på det. I det följande skall beslutsgången kort beskrivas. 193 598 L. Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Falun 1999, s. 209f. 3. En sammanfattning av det förarbetsmaterial som uppstod i beredningen avLKF
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=