richard nordqvist diskussionen en ideologisk slagsida: hur bör rättsväsendets frihet och oberoende yttra sig i användningen av eventuellahjälpmedel?) är det en rimlig preliminär hypotes att en studie av den historiska utvecklingen uteslutande är en fråga om lagstiftarens vägval. Men redan det faktum att lagstiftarens vägval förr eller senare måste accepteras av rättsväsendet gör att man lika gärna kan vända på frågan: vilket naturligt intresse har rättsväsendet av en så omfattande och innehållsrik vägledning som möjligt? Går man tillbaka till 1800-talet upptäcker man att förhållandet är det omvända. Visserligen upptäcker man, redan vid första påseende, att lagförarbetena uppstod som egen kunskapskälla under 1800-talet.Orsaken var helt enkelt att lagberedningen blev en öppen och transparent process. Men de lagförarbeten som uppstod var med få undantag ojämna och motsägelsefulla, vilket avspeglar det faktum att den politiska beslutsprocessen hade stora brister. Det medeltida ståndssamhället ersattes enbart successivt av ett liberalt samhällsskick. Påfallande ofta stannade ett lagstiftningsinitiativ på förslagsstadiet. Dessutom var lagstiftningen inte mer professionaliserad än rättsväsendet. När väl ett förslag genomfördes fanns inga garantier att det förarbetsmaterial som hade uppstått också kunde användas. Trots dessa brister noterar man att t.ex. tyska lagexegeter och kommentatorer redan under 1830-talet närmast lovprisar denna nya kunskapskälla; genast blev den oundgänglig för en riktig tillämpning av lagen.587 Uppenbarligen är det lagstiftaren som ändrar sitt beteende, och därav ställer rättsväsendet inför en ny uppgift, men från lagstiftarens sida är det helt oavsiktligt. Ett nytt hjälpmedel uppstår, och det är rättsväsendet självt som så att säga uppmärksammar lagstiftaren på värdet av detta hjälpmedel. Genom att gå tillbaka till den här tiden blir betraktaren medveten om att det som idag är en självklart etablerad ordning 200 år senare är ett resultat av en historisk växelverkan mellan lagstiftning och -tolkning. Under perioden av förenhetligande och professionalisering av både lagstiftning och rättsväsen har lagförarbetena varit en av flera byggstenar. Det motiverar en historisk undersökning av hur denna speciella normkälla har utvecklats. Vad kan en sådan undersökning bidra med? Finns ens behov av en djupare förståelse? En fråga som svävar över dagens diskussion, utan att tyd187 587 Den tyska historien är en parallell till den svenska. När regeringen tvingades dela lagstiftningsmakten med olika former av folkrepresentationer blev lagstiftningsprocessen offentlig. Då uppstod det nya materialet lagförarbeten. Under 1830-talet diskuterades fenomenet av rättsvetenskapsmän som t.ex. C. G. Wächter, R. v. Mohl och C. J. Mittermaier. För exempel på svensk reception, se C. G. Wächter, Lagstiftande maktens utöfning under Riksständernas deltagande etc., Juridiskt Arkif, vol. 10 (1839/40).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=