186 taren har velat ha det så. Lagtext och -förarbeten är båda utformade på ett sådant sätt att man är tvingad att dra slutsatsen att båda dessa normkällor är avsedda att läsas ihop: lagtexten är generellt och utformad, och förarbetena är förvisso ett tolkningsstöd, men ett så pass innehållsrikt stöd att det snarast vore förvånande om det inte åberopades.584 Frågan är med andra ord om en underförstådd överenskommelse mellan lagstiftning och rättsväsen, och framför allt med domare och tjänstemän. Föga förvånande har den här speciella ordningen blivit föremål för diametralt motsatta omdömen. Enligt vissa gynnar det förutsebarheten och effektiviteten: Enligt andra är ordningen ett uttryck för en osund sammanblandning av statens olika funktioner: I fokus för diskussionen står två aktörer: lagstiftaren och domaren. Lagförarbetena är en form av lagrätt. Lagstiftaren har ett naturligt intresse av en så förutsägbar och effektiv rättstillämpning sommöjligt. Därför har det härutredningsmaterialetutvecklats till ett aktivt styrmedel. Sedan har rättsväsendet genom en lika aktiv tillämpning accepterat detta styrmedel. Med andra ord är det i första hand lagstiftaren som står i fokus för problematiken, och i andra hand domarna. Det är en enkelriktad process. Oavsett hur man bedömer fördelar eller nackdelar med den här ordningen (ofta har e. v. nordling och lösöreköpsförordningen 584 Se t.ex. J. Lind, Högsta domstolen och frågan om doktrin och motiv som rättskälla, Juridisk Tidskrift, nr. 2 1996/97. 585 H.-G. Axberger, Omvärld och framtid - rättsbildning i ny miljö, Svensk Juristtidning 2004, s. 277f. 586 P. Bratt, H. Tiberg, Domare och lagmotiv, Svensk Juristtidning 1989, s. 412. [Lagmotiv är] en mycket bra rättskälla. Att i lagstiftningssammanhanget tydligt reda ut den politiska tanken med en ny lag och penetrera tolkningsfrågor är ett utmärkt sätt att förenkla användandet av lagen och höja förutsebarheten i rättstillämpningen [...] Systemet bidrar till en tydlig balans mellan lagstiftare och rättstillämpare. Det utgör sammantaget en konstitutionellt välutvecklad modell för interaktionen mellan rättskällorna, lagstiftare och domstolar som skänker både legitimitet åt rätten och gagnar rättssäkerheten för medborgarna.585 Domaren blir [...] redskap för motivskrivaren, som ofta är tjänare åt den verkställande makten istället för den lagstiftande. Nolens volens blir rättstillämparen en kugge i ett maskineri där den enskilde styrs av önskemålen hos en enhetsstat som behärskar både lagstiftning, verkställighet och rättstillämpning. Tendensen förstärks av att landets byråkratiska struktur medför en risk för kotterirättskipning som man inte kan bortse från.586
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=