bruno debaenst & rawaz shanagar, red. Studiedagen hade dubbla syften. För det första ville vi presentera ämnet rättshistoria med alla dess variationer. För det andra ville vi erbjuda doktoranderna praktiska kunskaper i ämnet rättshistoria med relevans för deras forskning. Programmet för studiedagen såg ut på följande sätt. bruno debaenst, Uppsala universitet, introducerade kursen med en föreläsning där frågor som”Vad är rättshistoria?” (som akademiskt ämne, som studieobjekt och som metod) och”Hur kan rättshistoria vara av intresse för doktorander i juridik?”presenterades. martin sunnqvistochelsa trolle önnerfors, Lunds universitet, presenterade den svenska rättshistorien som ämne. Med Kaarlo Tuoris teori om lagens struktur som utgångspunkt beskrevs den svenska rättsutvecklingen under medeltiden fram till 1900-talet och analyserades utifrån viktiga förändringar inom svensk rätt (ytstruktur/rättskultur), nya idéer, ideologier och influenser (rättskultur/djupstruktur) samt relevanta källor och litteratur. marianne dahlén, Uppsala universitet, presenterade sitt specialområde internationell rättshistoria och talade om egna erfarenheter som rättshistorisk forskare inom ett relativt nytt forskningsfält. heikki pihlajamäki, professor i komparativ rättshistoria vid Helsingfors universitet och en av grundarna till European Society of Comparative Legal History, presenterade ämnesområdet komparativ rättshistoria. marie sandström, Stockholms universitet, presenterade det stockholmska metodologiska förhållningssättet till rättshistoria, vilket är en kombination av rättsteori och rättshistoria. Med inspiration från den historiska skolan och von Savigny använder de sig av en rättsgenetisk metod för att studera rättens utveckling. stefan huygebaert, Universitet i Ghent, avslutade dagen med att presentera rättsikonografisk forskning, ett tvärvetenskapligt ämne mellan rättshistoria och konsthistoria. Presentationerna gav en överblick över det svenska rättshistoriska fältet med olika metodologiska inriktningar som rättskultur, rättsgenetik och komparativ rättshistoria. Sex doktorander kom från Stockholm, tre från Uppsala, två från Lund, en frånGöteborg, en från Örebro, en från Helsingfors och två kom från Estland. Fakultetsrummet i det anrika Oxenstiernska huset passade studiedagen väl, med Hugo Grotius målning som gillande såg ner över talarna; vilka för en gångs skull använde pulpeten – denna tribun används tydligen gene15 2 Studiedagen den 10 april 2019
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=