oskar mossberg Redan fem hundra år tidigare hade Cicero, i den klassiska periodens inledningsskede, kritiserat de romerska juristerna för deras metodologi och för det osystematiska, icke-principiella, sätt på vilket de närmade sig sin egen lära. I Ciceros ögon var rättsvetenskapen ingen konst (ars, techne), då ingen av juristerna ännu lyckats ordna materialet på ett systematiskt sätt.405 Istället arbetade de kasuistiskt, och utvecklade rätten genom att laborera med verkliga och hypotetiskafall, snarare än med generellaregler ochprinciper.406 Det kan ifrågasättas om i synnerhet Digesta innebar någon ändring därvidlag. Indelningen i olika böcker till trots är materian där inte direkt lättöverskådlig eller särdeles synbart systematiserad, i vart fall inte i enlighet med regler och principer av det slag Cicero efterfrågat.407 (Det faktum att hela Corpus Juris tvangs tillkomma på ganska kort tid kan förmodas ha spelat in.)408 I den kompletterande läroboken Justinianus, Institutiones är materialet klart mer systematiskt framställt – men boken var huvudsakligen avsedd som ett slags propedeutiskt hjälpmedel, inför de egenliga studierna, av Digesta och Codex, och Institutiones systematiserade form torde alltså väsentligen ha motiverats av pedagogiska skäl.409 Det var först under medeltiden som civilrätten började förklaras med generella regler och principer, och sorteras i en mer systematisk, dogmatisk struktur.410 Det är de senare universitetsjuristernas bidrag (”the spanish contribution”), och för att åstadkomma sina systematiska sorteringar har de nog ofta tvingats jobba mot materialet, snarare än med detsamma. Även om vi håller oss till de källor som är direkt relevanta för oss så finns det prov på åtskilliga intressanta läsarter: Källställen som inte passat in i narrativen har befunnits interpolerade (så: det kanske allra mest centrala stödet 143 405 Cicero, De Oratore 1.41.185 ff, jfr Cicero, De Legibus 1.4.14 (ff) och därtill Gordley, The Method of the Roman Jurists s. 945 f. 406 Se härtill Gordley, The Method of the Roman Jurists s. 945 ff m hänv. 407 Slå upp valfri sida i Digesta och se själv; läs några olika källställen och försök se denDigesta-interna systematik i vilken de ingår. Lycka till! 408 Jfr i inledningen till Digesta, omdess sammansättning (ConstitutioDeoAuctore,De Conceptione Digestorum, 2), om hur uppgiften först syntes de kommitterade närmast omöjlig, och hur den endast lyckats dem då de kastade sina händer mot skyarna och bad om gudomlig assistans. Bad om hjälp från en gud som i sin oändliga dygd och godhet kunde sanktionera och fullända även uppgifter som för människan verkade vara bortom hopp. 409 Jfr t ex Birks & McLeods engelska översättning Justinian’s Institutes s. 12. 410 Se härtill Gordley, The Philosophical Origins of Modern Contract Doctrine s. 69 ff; och Gordley, The Method of the Roman Jurists s. 948 m hänv. Även om Novellerna räknas in i Corpus Juris, kan projektet anses ha varit väsentligen avslutat 534, då de övriga delarna färdigställts.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=