oskar mossberg För det andra är beskrivningen inte sällan påtagligt presentistisk. Den historia som återges är ofta påfallande lätt att ta till sig. Det är som om man skulle kunna ställa, säg, Gaius och Axel Adlercreutz sida vid sida, låta dem samtala, och att de då ganska omedelbart skulle kunna uppnå samförstånd, åtminstone i huvuddragen och kring de grundläggande konceptuella frågorna, om hur avtalsrätten och principen om avtalets subjektiva begränsning borde begreppsliggöras och beskrivas. För oss moderna är det alltså ofta förvånansvärt lätt att ta del av ”den romerska rätten” (om man läser till exempel Max Kaser & Rolf Knütels storartade Romersk Privaträtt, som sedan några år också finns i svensk översättning, kan man känna igen förvånansvärt mycket).339 Denna lätthet är säkerligen delvis en effekt av att den romerska rätten rent faktiskt haft betydelse för den moderna västerländska obligationsrättens utformning. (I praktiken har ju generationer av europeiska rättsvetare arbetat med och närstuderat romerskrättsligt källmaterial, också för att beskriva sin tids rätt.)340 Därtill är det nog en effekt av att historian återberättats och bearbetats under lång tid, samt ofta framställts av skickliga historieberättare och goda pedagoger. (Historian har förmedlats av åtskilligagrosse Rechtsdenker – ta bara en sådan som Rudolf von Jhering, som blivit smått legendarisk för sin förmåga att på ett intresseväckande, lättbegripligt och entusiasmerande sätt återge romanistikens läror, på skämt och allvar.)341 127 s. 159 f, med not 498, båda de senare m omfattande hänv. Nials förmenande torde ha påverkats av Lundstedt, Obligationsbegreppet I s 179 ff, vartill Nial hänvisar, se ssk not 2 på s. 183 f, vari Lundstedt skeptiskt redogör för hur svensk praxis”i något enstaka fall” tillerkänt tredje man kravrätt p g a ”»avtal till förmån för» honom”, och nämner: NJA1892 s 171 och NJA1910 s. 439 som relativt klara tredjemansavtalsfall; NJA1912 s. 440 som menas förmodligen röra tredjemansavtal; samt NJA1901 s 385, NJA1905 s 379 ochNJA 1911 s. 99, vilka dock menas röra specialfallet att bankmedel insättes på annans sparkasseräkning. Därtill håller han undantagskontrakt (vid fastighetsöverlåtelse åtar sig köparen att med fastigheten eller dess avkastning fullgöra vissa prestationer till tredjeman, jfr t exNT1869 s. 99) till förmån för tredjeman för att vara tveklöst giltiga och menar att det går långt tillbaka, se Lundstedt, a a s. 180. 339 En bok som, enligt Hallebeek, Introduction, i Hallebeek & Dondorp (ed:s) s. 2, medverkat till att sprida bilden av att alteri stipulari nemo potest är en allmän obligationsrättslig regel. Jfr Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s. 269 f. 340 Savignys System des heutigen Römischen Rechts, i 8 band, och Bernhard Windscheids Lehrbuch des Pandektenrechts, i 3, är kanske de mest imponerande romanistiska produkterna – och det räcker att godtyckligt bläddra i dem för att få ett intryck av författarnas intryckstagande av det romerska källmaterialet. 341 Rudolf von Jherings underhållande elaka mästerverk Im juristischen Begriffshimmel. EinPhantasiebild (ursprungligen publicerad i Scherz und Ernst in der Jurisprudenz: Eine
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=