Där var motsättningarna enligt sagesmännen obetydliga. Förhållandena nedanför lappmarksgränsen beskrivs i nästan idylliska ordalag. Man bodde inhyses i gårdarna och umgicks ofta med familjerna. Motsättningarna i de norra fjällsocknarna i Västerbotten verkar också ha varit mindre än i de södra. Skogssamerna i Malå lappby beskrev allmänt sitt förhållande till bondebefolkningen som mycket gott. Relationen mellan bofasta och samer i Norrbottens län var enligt sagesmännens rätt enhälliga uppfattning i stort sett god, även om skärmytslingar om höskador kunde förekomma även där. Tvisterna gjordes i regel upp i godo. I Norrbottens län fanns och finns ganska många skogssamer. Mellan dem och fjällsamerna kunde ibland stridigheter uppstå om betena. Fjällsamerna hävdade att skogssamerna förstörde deras vinterbeten genom att låta sina renar trampa sönder renmossan på somrarna. Denna problematik var tydligast i Tornedalen. Tvisterna där kunde ta sig rätt våldsamma former. Undersökningarna - omfattade inte Torne lappmark, säkert beroende på att denna lappmark ingående undersökts avårs renbeteskommission. Det speciella i detta område var att här hade både skogssamer och bönder stora mängder renar. De såg högst ogärna att fjällsamerna kom ner till deras områden och betade av deras renmossa. De ville inte ens tillåta det under svåra flenår. Renbeteskommissionen intervjuade samer och bofasta i Tornedalen och kom fram till att en “demarkationslinje” kunde dras mellan fjällsamer och övriga. Den fastställdes i en länskungörelse . Motsättningarna fortsatte trots det att vara hårda. Om fjällsamerna på grund av svåra betesförhållanden tvingades ned i Muonionalusta, Junosuando, Pajala och Tärendö församlingar mottogs de med den största motvilja och flera övergrepp rapporterades. Befolkningen tog, trots att man visste att det enligt lag var förbjudet, ut dryga avgifter av fjällsamer som kom hit ner.84 84 Renbeteskommissionnens af 1909 handlingar I-IV(Helsingfors 1912) Civildepartementets arkiv, vol. F V b:1 (RA) 1919 års lappkommittés arkiv, YK 193, vol. 1 (RA).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=