ning.”44 Carlsons skrift väckte stor uppmärksamhet i kretsar som engagerade sig i fastighetsrättsliga frågor.45 Kammarkollegium ägnade en hel utredning åt att bemöta Carlson.46 Redan innan Carlson publicerat sin skrift hade Åbokommittén börjat arbeta. Den tillsattes för att granska brukarens besittningsrätt till hemman som skatteköpts av bruken. Utredningen anlitade den unge rättshistorikern Carl Kuylenstierna (f. ). Han hade aldrig tidigare publicerat något större arbete. Hans doktorsavhandling “Om rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta hemman” lades fram vid Lunds universitet och infogades sedan i Åbokommitténs betänkande.47 Kuylenstierna ser brukens tillväxt i södra Norrland som den utlösande faktorn bakom års skogsordning. Han menar att äganderätten till “de nordsvenska allmänningarna” var “tvivelaktig” innan skogsstadgan utfärdades. Men “genom denna författning har kronan uttryckligen tillförsäkrat sig en privaträttslig äganderätt till de skogar, som ej kunde visas vara föremål för annans äganderätt”.48 Kuylenstierna diskuterar inte närmare de fastighetsrättliga förhållandena i allmänhet i början av -talet. Han bara deklarerar att kronans “privaträttsliga” äganderätt blivit fastställd genom att man bytt ut “Gud” mot “Öfverheten” i sitt referat av Gustav Vasas brev. Dessutom hänvisade han till den enskilda formuleringen att de skogar som inte kan bevisas tillhöra någon by, socken eller härad är “Wår och Cronones rätta och enskylte egendom”. Kuylenstierna ansåg sig också ha avgjort innebörden av skogsordningens oklara formuleringar om avvittringens betydelse. Han skri- Ytterligare utredningar 44 A.a., s. 69. 45 Förteckning… 1953, s. 29 betecknar den som ”livligt uppmärksammad”. 46 Den publicerades senare som SOU 1928: 28. 47 Ingår i Åbokommitténs betänkande 1, 1916. Finns även tryckt som separat volym. 48 Kuylenstierna 1916, s. 39.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=