rekommendationsbrev som dessa kan ha med sig när de vände sig till samerna. Så hade man gjort i Västerbotten, och det hade haft god verkan. I ett brev några dagar tidigare– den juli – ger landshövding von Sydow instruktioner till Claes Österberg, som uppmanas att samarbeta nära med jägmästare Eric von Sydow och att arbeta snabbt. Han påpekar att lapparna är misstänksamma, och att det därför är viktigt att klargöra för dem, att det är för deras eget bästa som undersökningarna genomförs. Intervjuundersökningarna, som i Jämtlands län omfattadesamer ( i Västerbottens län och i Norrbottens), har tidigare i stort sett varit okända för forskningen och har mig veterligt aldrig använts i några rättsprocesser. De har sedan -talet varit deponerade på länsmuseet i Luleå. Det är tack vare Gränsdragningskommissionens efterforskningar som de dragits fram och deras samband med några kartor, som sedan länge funnits på Riksarkivet, klargjorts.27 Intervjuerna baserade sig på det av Oscar von Sydow fastställda frågeformuläret. Det innehöll ett -tal frågor, i huvudsak desamma i samtliga tre län även om den inbördes ordningen mellan dem kunde vara olika. De viktigaste frågorna i det här sammanhanget är följande: Flera frågor gällde tillgången på bete inom olika delar av betesområdet. När det gäller vinterbetet ville man ha svar på frågan om renlavens längd. Man ville också ha uppgifter om själva renskötseln, varvid tillgången på vaktmanskap och förekomsten av mjölkning var ) Redogör för flyttningsförhållandena föregående år ) Är detta den vanliga flyttningsvägen? Om ej ange hur flyttningarna brukar vara under goda och dåliga år. ) Har i forna tider flyttningarna i Eder by (andra bekanta byar) varit väsentligt annorlunda än nu? (speciellt har man gått längre ner mot kusten?). Anm. Frågan ställdes endast till lappar i Norrbottens och Västerbottens län och i Frostvikens socken i Jämtland. ) Var möter den största oviljan från de bofasta? Varpå beror skillnaden. 27 SOU 2006:14, s.216 ff, 268 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=