års lappkommitté vände sig dock mot denna idé. I betänkandet heter det beträffande möjligheterna att sluta avtal: Kommitténs slutsats blev att sedvanerätten i den form den fastställts i års lag skulle bibehållas och att någon särskild lagstiftning för Jämtlands län inte kunde accepteras. Den enda skada som bofasta enligt kommitténs uppfattning åsamkades var den som skedde på bärgat hö, och det problemet kunde åtgärdas med långt mindre drastiska medel än att förbjuda samerna att vintertid vistas på enskild mark. Att förbättra års renbeteslag genom att skapa ett omfattande regelsystem för bofastas och samers inbördes relationer blev i stället kommitténs huvuduppgift. Kommitténs lagförslag antogs av riksdagen med överväldigande majoritet och paragrafen om sedvanerätten kom endast att innehålla smärre ändringar jämfört med års lag. Den viktigaste var att ordet “hitintills” ströks i formuleringen trakter “hvilka de efter gammal sedvana hitintills hafva besökt”. Man ville därigenom undvika att bevisningen vid framtida tvister om sedvanerätt ovillkorligen skulle hänföras till tiden före års lags trädande i kraft. I och med detta hade en mycket viktig rättsprincip slutgiltigt fastställts. Sedvana kan emellertid endast förvärvas om den är okvald, d.v.s ej blir eller blivit ifrågasatt av omgivningen. Förekomsten av protester kan vara skäl att underkänna uppkomsten av en sedvana. En protest får dock inte rikta sig mot gällande lag. Renbeteslagarna “Äfven om detta i många fall kunde lyckas utan alltför stora uppoffringar å lapparnes sida, skulle dock, allrahelst sedan numera stora delar af dessa trakter undergått laga skifte, hvarigenom jorden delats i smärre områden, öfver hvilka de särskilde egarne ensamme förfoga, enstaka jordegare genom att vägra upplåtande af sina egor till betning eller till och med till genomtåg kunna beröfva lapparne alla fördelar af de med andra jordegare ingångna aftal. Att åter söka vinna det erforderliga utrymmet genom fortsatta inköp af nya områden, skulle säkerligen taga större tillgångar i anspråk än staten ville eller kunde för detta ändamål offra. Ej heller kan ett sådant förfarande att till utmark förvandla vidsträckta redan odlade bygder ur statsekonomisk synpunkt försvaras.” Betydelsen av protester
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=