RSK 10

tetens avskaffande, mistat all sin vigeur, jämte flera slika förordningar till men ochpraejudice för undersåtarnes wälfångne egendom”.17 Riksdagen kunde enas först vid  års riksdag. Då beslutade den att anta en ny skogsordning, som ersatte den från. Även den nya skogsordningen utgick från brukens behov. Ingressen anger att: “Uppå Riksens ständers underdånige anhållan har Kungl. Maj:t de förre skogsförordningar låtit överse, och dem efter närvarande tid lämpat”.18 Den nya skogsordningen nämner bara “de stora skogar och ödemarker, vilka utom bygdelagen äro belägna, och Kungl. Maj:t och Kronan tillhöra, såsom uti Västernorrlanden, Dalarna och Värmland”.19 Domböcker från Lappmarken är bevarade från mitten av -talet. I dem nämns att enskilda samer disponerar så kallade lappskatteland. Under - och-talen ansåg både kronobetjäningen och häradsrätten i Lappmarken att samernas lappskatteland var skattejord. Från -talet till -talet gled kronans ämbetsmän successivt över till åsikten att lappskattelanden var kronojord, dock utan någon hänvisning till  års skogsordning. Häradsrätten fortsatte däremot att betrakta lappskattelanden som skattejord. I den frågan rådde en konflikt mellan länsstyrelsen och häradsrätten under hela -talet.20 Ett exempel på den oklarhet som rådde kring lappskattelandens status är processen - kring nybygget på lappskattelandet Haukiniemi i Kuusamo socken i Finland. Den har behandlats utförligt av tidigare forskning.21 Haukiniemi blev det enda mål om lappskatteland som nådde överordnade myndigheter i huvudstaden.  Haukiniemi-målet 17 Emfas i originalet. Ribbing hänvisar själv till denna formulering i ett senare brev till bergskolllegium, se Bergskollegii arkiv, Registratur 1739, fol. 1407-08, RA. 18 Förordning över skogarne […] 12 december 1734. Modée, Tom II (1746), s 115. Den i dag formellt korrekta formuleringen “denna förordning upphäver förordningen av” etc. användes inte vid den aktuella tiden. 19 A.a., s. 1123. 20 Lundmark 2006, kap. 4-8. 21 Holmbäck 1922, s. 48 f; Prawitz 1967, s. 16 ff; Korpijaakko-Labba 1994, s. 453 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=