Det är anmärkningsvärt att det var de berörda avvittringslantmätarna som framförde den första kritiken mot avvittringen. De hade ju själva medverkat i processen. Samtidigt med att Albin och Jacobsson skrev sitt yttrande till länsstyrelsen satt en annan avvittringslantmätare i länet och författade en än mer svidande kritik av samernas behandling under avvittringen. Det var A.F. Rennerfeldt i Frostviken. Han beskrev hur samerna genom avvittringen fråntagits sina gamla vinterbetesmarker. Lapparna måste nu i stället förhandla med de bönder som blivit ägare till deras tidigare betesområden. Inte sällan fick de betala dryga avgifter för att få tillträde till dem. Ibland drevs de bort med motiveringen att hjordarna drog varg med sig. Lapparna utsattes, enligt Rennerfeldt, genomgående för godtycklig och förnedrande behandling och han var upprörd över att man kunde behandla landets ursprungsbefolkning på det sättet.36 Uppgifterna om den dåliga behandlingen kom till överdirektören Ludvig Falkmans vid Generallantmäterikontoret (motsvarande nuvarande Lantmäteriverket) kännedom. företog han en tjänsteresa till Jämtland. Där sammanträffade han bl. a. med förste avvittringslantmätaren Albin, kyrkoherden i Undersåker och Åre, kronolänsmannen Hållström, häradshövding Lindersköld och ett par äldre nybyggare. De intygade samfällt riktigheten i den kritik som framförts. Falkman lät följande år trycka sin berättelse från resan. I den kritiserade han skarpt den jämtländska avvittringen och dess följder för samerna. Skriften fick stor spridning i landet och kom att påverka det sena-talets debatter om samernas rättigheter. Den kom också att få inflytande på hur avvittringen senare kom att genomföras i de västerbottniska och norrbottniska lappmarkerna.37 36 A.F. Rennerfeldt, Anteckningar över Frostviken i Jämtland med särskilt avseende å de därinom vistande lappar samlade under sommaren 1849. Avskrift i Renbetesdelegerades 1913 arkiv (YK 1766, RA) vol. 19. 37 Ludvig Berkhan Falkman 1851, s. 99 ff. Som chef för lantmäteriet insisterade Falkman på att lappmarkerna skulle få en särskild avvittringsstadga så att förhållandet för samerna inte blev som i Jämtlands län. Civildepartementets konseljakt den 30 maj 1873 nr. 58-59 (RA)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=