samhället i vårt land.26 Detta måste man beakta när man jämför förhållanden över längre tid. Några siffror kan bidra till att förtydliga bilden av vad det var frågan om. Enligt en sammanställning som förste avvittringslantmätaren Martin Sunding (chef för avvittringen i Jämtlands län-) gjorde fanns det år , strax innan avvittringsarbetet satte igång, inom landskapet Jämtland kronoavradsland som tillsammans innehöll ..tunnland mark. Av dessa marker återstod efter avvittringen . tunnland i statlig ägo. Det rörde sig alltså, för att citera det stora bokverket Jämtlands och Härjedalens historia, om “en revolution i ägorättsförhållandena”.27 Denna revolution blev av största betydelse för samernas situation under resten av- talet och förtjänar därför en ingående analys. I Jämtlands län hade den äldre avvittringen länge blockerats av de större bönderna.28 Åren- aktualiserades emellertid frågan åter i samband med att man började diskutera hur man i framtiden skulle förfara med skogarna i Sverige. I ett utlåtande till Kungl. Maj:t den juli utvecklade landshövding Mikael von Törne i Jämtlands län sin syn på saken. Hans erfarenhet var att “ämbetsmannamakten” inte kunde skydda kronoskogarna mot åverkan och vanvård. Detta kunde däremot, enligt hans mening “äganderätten, denna fostrare af enskild omtanke”. Han kunde inte se någon fördel med att kronan behöll det väldiga markområde som avradslanden utgjorde. De oavvittrade landen innebar bara att markerna stängdes för “arbetarklassen” (därmed menade han nybyggare) och att skogarna vanvårdades. Landshövdingarna i Västerbottens och Norrbottens län var av en helt annan uppfattning. De menade att enda sättet att trygga uppodlingen av de stora skogarna var att behålla dem i statens ägo och för- 26 John Frödin 1929 s. 78. 27 Jämtland och Härjedalens historia, fjärde delen, 1962 s. 447 f. Författare förste arkivarien och docenten Holger Wichman. 28 Jan Eric Almquist 1928 s. 404 ff. Den jämtländska avvittringens program
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=