gränserna. Kartorna redovisar huvudsakligen ängar och slåttermarker, d.v.s. sådana marker som hade ekonomisk betydelse för bönderna. Skogen på allmänningarna betraktades här, som i övriga Norrland, mer eller mindre som en fri tillgång för betande djur. Ofta betecknades den i handlingarna som “oduglig” och “värdelös” och gränsdragningen kring den var då inte så viktig. Det finns översiktskartor över avradslanden från-talet. De upprättades i samband med den äldre avvittringen på -talet. Denna avvittring slutfördes dock bara i mindre delar av länet. Det är därför oklart vilket värde dessa kartor hade. De visar avradslandens ungefärliga utsträckning och fördelning, men det är mycket tveksamt om de visar verkliga gränser. De uppgifter om arealer som lämnas i beskrivningarna till kartorna är också mycket motstridiga.20 I stället för att förlita sig på dem bör man nog lyssna på vad samtidens myndigheter sade. De klagade ofta över de oklara gränserna. Skattefjällen hade i grunden samma rättsliga status som avradslanden. Frågan behandlades utförligt i det s.k. skattefjällsmålet i Jämtland. Högsta domstolens slutsats var att någon äganderätt inte existerade, däremot en stark bruksrätt. Det är visserligen möjligt att det en gång funnits en äganderätt, men den hade, precis som när det gällde skatttelanden i Norrbottens och Västerbottens län, försvunnit under - och -talen.21 Samerna betalade en skatt – ibland kallad avrad – till kronan för nyttjandet av sina fjäll. Att bestämma gränser för skattefjällen före avvittringen har visat sig vara, om möjligt, ännu svårare än för de bofastas avradsland. Kartmaterialet från -talet är mycket ofullständigt och när det gäller Skattefjällen och renbetesrätten 20 Ett exempel på en sådan karta är lantmätare Eric Bångenssons karta över kronoavradslanden i Ovikens socken. Lantmäteriet i Östersund. Förrättningsakt och karta Oviken 23. Beträffande klagomål på oklara gränser kan hänvisas bl a till landshövding von Törnes skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 maj 1820. Landshövdingens i Jämtlands län skrivelser till Kungl. Maj:t , vol. 3 (RA). 21 Renbetesfjällen. Utredning I-V av juris. Dr. Gunnar Prawitz 1967. Inlaga till skattefjällsmålet. Lennart Lundmark 2006 ang. Västerbottens och Norrbottens län.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=