problem. Genom att slåttern hemmavid inte belastades av mulbeten på sommaren fanns vanligen tillräckligt med hö för vintern där.16 Slåtter på myrar kunde dock förekomma, men var vanligast på nybyggen eller i byar med begränsad ängsslåtter i sin närhet. Det s.k. “starrhö” somman skördade på myrarna kunde oftast inte hämtas hem i anslutning till själva slåttern. Markerna var då vattendränkta och man kunde inte köra med kärra eller vagn. Man fick invänta säkert vinterföre som kunde bära häst och släde. Under tiden förvarades höet i hässjor på myrarna. Där kunde de utsättas för skador av renar som på förvintern flyttade ned från fjällen. I Jämtland och Härjedalen liksom i övriga delar av Norrland var detta en av de främsta anledningarna till konflikt mellan samer och bofasta.17 Där fäbodkulturen var utbredd, som fallet var i Härjedalen och södra Jämtland, gällde stridigheterna dock minst lika ofta vår- och sommarbeten eftersom fäbodarna låg i fjällområden som både renar och tamkreatur använde.18 Det har hävdats att avradslanden var klart avgränsade mot varandra och gentemot skattefjällen. Bönderna skulle sommar som vinter noga ha bevakat att gränserna inte överskreds av samer med renhjordar. Man bygger då till betydande del på de rekonstruktioner av kartor som förre överlantmätaren Valfrid Larsson skapade i samband med skattefjällsmålet i Jämtland.19 Dessa kartor måste dock användas med försiktighet. De ger intryck av större klarhet än den som torde ha funnits före avvittringen, delvis därför att Valfrid Larsson ibland använt avvittringskartorna som underlag. Går man till -talets egna kartor och handlingar framstår förhållandena som betydligt mera oklara. Det är exempelvis påfallande hur lite intresse lantmätarna visade de eventuellt förekommande yttre 16 Beskrivningen grundar sig förutom på Lars Kardell och Mats Olsson 2000 på egna studier av en rannsakningslängd 1773 över fäbodvallarna I Oviken I Jämtlands läns landskontors arkiv, vol. GIIIe:6 (ÖLA). 17 Jfr. artikeln “Kampen om hässjorna” i denna skrift. 18 Detta framgår bl.a. av de intervjuundersökningar med samer som genomfördes i Jämtlands läns 1913. YK 5441. Utredningar rörande lappförhållanden 1911-1916 (RA). 19 Överlantmätare Valfrid Larssons arkiv (ÖLA).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=