Denna s.k. “framryckningsteori” försökte samerna vid rättegångarna gendriva med en arkeologisk argumentation. Med stöd framför allt av docent Inger Zachrisson hävdade de att det fanns belägg för samisk existens i Härjedalen sedan -talet. Professor Evert Baudou bestred att de arkeologiska fynden gav utrymme för en sådan tolkning. På senare år har dock gjorts nya fynd på båda sidor av landsgränsen som stärker Zachrissons uppfattning.3 De arkeologiska bevisen är dock svåra att använda i en rättsprocess av detta slag. Väl så viktiga blir därför de skriftliga beläggen. De kräver emellertid en medveten historisk metod. Starka skäl talar för att förekomsten av samer i skriftliga källor snarare speglar förvaltningens framväxt och effektivisering än en samisk geografisk framryckning. Detta framfördes också under domstolsförhandlingarna från samesidan, framför allt av förste bibliotekarie Anders Løøv från Trondheim. Han hade under många år polemiserat mot Haarstads forskningar. Debatten om denna fråga har varit mycket livligare i Norge än i Sverige. Högsta domstolen i Norge tog i ett mål om sedvanerätt i Selbu i södra Tröndelagen ställning mot vad man kallade “fremrykkingsteorin”. Enligt domstolens uppfattning kunde den inte användas som underlag för ett rättsavgörande om sedvanerätt idag.4 Med framryckningsteorin som utgångspunkt har man vid de svenska rättegångarna kunnat hävda att det var samerna som trängt sig in i gammal bondebygd i Jämtland och Härjedalen. Det är dock fullt möjligt att en nomadisk kultur kunnat existera parallellt med bondekulturen. Att den senare efterlämnat fler skriftliga belägg än den förra motsäger inte detta. Det är ganska naturligt att den som inte ägde jord heller inte blev registrerad i myndigheternas handlingar. Berättande källor gör det troligt att samer funnits i området långt tillbaka i tiden.5 Om man tror att samerna kom till Härjedalen först 3 Svegs tingsrätts dom den 21 februari 1996 i det så kallade renbetesmålet, Hovrättens för nedre Norrland dom T 58-96, r 21 i samma mål meddelad den 15 februari 2002, Östersunds tingsrätts dom T 977-04 i det så kallade Tåssåsenmålet meddelad den 8 augusti 2005. 4 Norges Höisteretts dom den 24 oktober 1997 I sak Inr 61 1997, nr 96/1996 s. 13 ff. 5 Inger Zachrisson 1997.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=