RSK 10

Landshövdingen i Norrbotten skrev i sin femårsberättelse  att “i länets avlägsna fjälltrakter ligga oerhörda vidder av bästa ripmark öppna för varje svensk jägare”.42 Fem år senare uppgav en ny landshövding i samma län att villebrådet inom Lappmarken betraktas som ett “commune bonum” [en allmän egendom] och att detta skulle upphöra först när avvittringen var avslutad.43 Enligt honom gällde de gamla stadgorna om fri jakt- och fiskerätt ännu. Året därpå utfärdades en ny fiskeristadga. Där stod i paragraf 13 att “för lapparnas rätt till fiske i vissa delar av riket gäller vad särskilt är stadgat” i renbeteslagen .44 I Lappmarken sköt myndigheterna paragraf  i förgrunden. Där fanns samma formulering som i  års stadga om att fisket var fritt för hemman som var anlagda på oavvittrad mark. Denna paragraf tolkades nu som om fisket var fritt i hela socknen så länge minsta del av den var oavvittrad. I  års jaktlag gjorde lagstiftaren ytterligare förtydliganden. Där stod att jakten endast var fri “på oavvittrad mark, som ej blivit till lapparnas uteslutande begagnande anvisad” (§ ).46 Inte heller detta fick någon effekt. Eftersom renbeteslagarnas jaktoch fiskebestämmelser inte respekterades i Norr- och Västerbotten flöt det inte heller in några medel från utarrenderade rättigheter ovan odlingsgränsen. I en gemensam skrivelse  förklarade länsstyrelserna att inga upplåtelser skett och att det följaktligen inte fanns några fonder som kunde användas “till förmån för lapparna”.47 Någon utarrendering av jakt och fiskerätter ovan odlingsgränsen i Norr- och Västerbotten “torde ej heller framdeles vara att påräkna”. Vid den tiden hade nära en miljon kronor av de jämtländska renbetesfjällens skogsfond använts för inköp av mark för samernas räkning för att rätta till en del av de missförhållanden som uppstått vid  42 Femårsberättelse. Norrbotten 1890, BiSOS, serie H. 43 Femårsberättelse. Norrbotten 1895, BiSOS. Serie H. 44 SFS 1896:42. 45 SOU 1923:58, s. 76. 46 SFS 1912: 289. 47 Skrivelsen återges i proposition nr 62, Riksdagen 1914 B.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=