och de därefter följande skattläggningsutslagen och inrymningsbesluten ger emellertid stöd att samerna före års lagstiftning hade ensamrätt till fiske på skattefjällen,” konstaterade Högsta domstolen i Skattefjällsmålet.28Rätten till jakt nämns inte i dessa dokument, men HD menade att det inte finns någon anledning att ifrågasätta att även den ingick. Enligt HD innefattade rätten både jakt och fiske för “avsalu och alltså inte bara fångst till husbehov”.29 I inrymningarna åren närmast efter gjordes inga inskränkningar i samernas rätt att arrendera ut nyttigheter på skattefjällen till bofasta.30 Detta skedde också, särskilt i form av betesrättigheter för fäboddrift med åtföljande rätt att bruka skogen. Även fiskerättigheter utarrenderades. I och med att skogen började få ett värde under - talet uppstod även frågan om den inrymde samen skulle ha rätt att avverka skog för avsalu på sitt skattefjäll. I frågorna kring utarrendering agerade myndigheterna först osäkert och inkonsekvent. “Skilda uppfattningar och ganska stor ovisshet gjorde sig tydligen gällande beträffande frågan i vad mån inrymda samer hade rätt att upplåta rättigheter åt annan”, sammanfattade HD i Skattefjällsdomen.31 Under senare delen av -talet skärptes hållningen mot samerna. I sina inrymningar började länsstyrelsen inskränka rätten att arrendera ut nyttigheter och understryka att de endast var avsedda för den inrymdes eget bruk. Å andra sidan konstaterade HD i Skattefjällsdomen att inte heller kronan hade rätt att arrendera ut jakten och fisket på skattefjällen mellan och.32 Den utredning som ledde fram till års renbeteslag tillsattes . Syftet med lagen var bland annat att skapa ett enhetligt regelverk för En splittrad bild 28 NJA 1981, s. 235. 29 A.a., s. 237. 30 Ibid. 31 Ibid. 32 A.a., s. 236.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=