avvittrade i laga ordning och vid denna tid ansåg myndigheterna att all oavvittrad jord i Norrland var kronans. Många myndigheter hade en nedlåtande för att inte säga föraktfull syn på samerna under de första decennierna av -talet. Renskötseln och den samiska kulturen ansågs vara på väg att försvinna med ett slags historisk automatik. I Jämtlands län genomfördes avvittringen som om samerna inte existerade.26 Avvittringsmyndigheterna lade ut stora områden på samernas skattefjäll till enskild egendom för bofasta. Dessutom avvittrades skogsområdena mellan skattefjällen till enskilda nybyggen så att samernas renar förlorade sitt vinterbete. På enskild mark hade samerna ingen renbetesrätt vid denna tid, såvida de inte gjorde en överenskommelse med markägaren. Vid avvittringen förlorade samerna också den jakt- och fiskerätt de haft på de delar av skattefjällen som blivit avvittrade till enskilda nybyggare, detsamma gällde för den tidigare oavvittrade skogsmark som kom i enskild ägo. Efterhand som avvittringen fortskred blev samernas läge allt besvärligare och från flera socknar kom skrivelser om att samerna och renskötseln var på väg att gå under. Först uppmärksammades vad som pågick till den grad att Kungl. Maj:t utfärdade det som senare kom att kallas Skattefjällsbrevet.27 Huvudpunkterna var: ) Samernas betesmarker skulle bestämmas och utstakas; ) inga nya nybyggen skulle upplåtas förrän detta hade skett; ) för de områden som avvittrades för samerna skulle de betala en skatt som även innefattade fiskerätten. Fram till slutet av -talet gränsbestämdes sedan mark till samernas behov, men skadan var redan skedd. De områden som de hade berövats på skattefjällen fick de inte tillbaka. Åtgärderna ansågs ha vunnit laga kraft. På den mark som avvittrades för samernas räkning efter hade de en stark rätt till jakt och fiske. “Innehållet i skattefjällsbrevet [] 26 Se t. ex. Almquist 1928, s. 475 ff; SOU 2006:14, s. 163 ff. 27 Civildepartementet, Statsrådsprotokoll 7/4 1841, vol A I a:3, RA. Brevets väsentliga delar är tryckta i flera sammanhang, t ex i NJA 1981, s. 70 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=