Alla andra lappbyar i Norrbotten står kvar som krono under enskild disposition.86 I jordeboken för Västerbotten har däremot samtliga lappbyar utom Vapsten försetts med en anteckning om att de är uteslutna ur jordregistret . Varför just Vapsten står kvar som ett “lappskatteland” under enskild disposition på kronomark är obekant.87 Enskildheterna i historien måste fogas in i ett sammanhang för att tolkas rätt. För att den svenska statens agerande i Lappmarken skall bli begripligt måste det betraktas över en längre tidperiod och ställas i relation till den svenska historien i övrigt. Då blir det uppenbart att rätten till land och vatten i Lappmarken inte har behandlats i samma ordning som i resten av riket. Före sekelskiftet var häradsrätten i Lappmarken enbart ett slags registreringsinstans för lappbyarnas beslut om fördelningen av lappskatteland. Därefter hanterades landrättigheterna av länsstyrelsen som en administrativ angelägenhet på kronans jord. Det skedde i lösliga och oreglerade former. Vägen var lång och krokig fram till det regel- och rättighetssystem som infördes genom avvittringen och renbeteslagarna och . Under - och-talen redovisar källmaterialet ett samstämmigt agerande från alla myndigheter. Då fördelade lappbyn lappskattelanden enligt gammal sedvänja, häradsrätten registrerade den samiska nämndens avgöranden i tvister och övriga myndigheter betraktade lappskattelanden som skattejord. Under - och -talet var böndernas skattemannarätt till jorden ifrågasatt av både högaristokratin och kronan. Offensiven mot skattemannarätten påverkade även länsstyrelsens syn på lappskattelanden. Från och med de allra sista åren av -talet och ett sekel 86 Jordebok Norrbotten 1876, vol. 8, fol. 1991 a, 2001, 2032, 2033, 2034; vol. 3, fol. 842, 850, 851, 854, vol. 1:2, fol. 421, 456, 458, 459, Kammarkollegiets arkiv. 87 Jordebok Västerbotten 1882, vol. 10, fol. 2151, 2209, vol. 11, fol. 2387, Kammarkollegiets arkiv, Kammarkollegiet. Sammanfattning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=