Redan hade en riksdagsmotion föreslagit en gräns mellan samernas och nybyggarnas marker. Förslaget är ganska oklart formulerat och vandrade mellan några instanser innan det avslogs av Kungl Maj:t .58 Ett avvittringsförslag från Västerbotten ledde inte heller någon vart.59 En viktig roll spelade länsstyrelsen i Norrbotten, som vid den tiden hade en synnerligen negativ syn på samer och renskötsel. I sina remissvar menade den att det bara var naturligt att samerna trängdes undan och inget att göra åt. Frågan fick klarare konturer då bergsrådet Samuel Robson lämnade en motion till riksdagen. Han föreslog att man skulle avsätta “vinterstamhåll” för samerna där de kunde beta sina renar. Detta blev också riksdagens mening i dess skrivelse till Kungl. Maj:t.60 Här handlade det om att avvittra landområden till samerna i vinterbeteslandet. Kungl. Maj:t anslöt sig i princip till kravet och utfärdade en skrivelse som avsågs bli utgångspunkt för “bestämmande af grunderna för afvittring och skattläggning i lappmarkerne, samt af vissa åtgärder till tryggande af lapp-allmogens bestånd”.61 I avvaktan på att avvittringen genomfördes skulle samerna få fritt vinterbeta sina renar på kronomark. Skrivelserna gick på remiss till länsstyrelserna. Den i Norrbotten var som tidigare negativ mot allt renbete, medan den i Västerbotten var mer positivt inställd. Kungl. Maj:t beslutade att avvittringen skulle skjutas upp tills vidare “av brist på medel”.63 Frågan fick nu vila i tio år. En avvittring i Luleå lappmark aktualiserades därför att man ville ordna förhållandena i samband med gruvdriften i Gällivare. Landshövdingen i Norrbotten tillsatte en “ortsbetonad kommitté” som yttrade sig i frågan.63 Den ansåg visserligen att de enskilda lappskattelanden skulle försvinna vid den nuva- 58 Se vidare Lundmark 2006, s. 121 f. 59 Prawitz 1966, “Odlingsgränsen”, s. 24 ff. 60 Riksdagen 1828/30. Riksdagens skrivelse nr 16 1830. 61 Kammarexpeditionen, Statsrådsprotokoll 26/3 1831 § 12, vol. A I: 39, RA. Tryckt i Ekström 1862, s. 71 ff. 62 Almquist 1928, s. 477. Kungl. Maj:ts brev tryckt i Ekström 1862, s. 71. 63 Dess utlåtande är inlagt i Civildepartementets konseljakt 13/12 1850, E 1, vol. 333, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=